Holistisk hälsa

Kost & Näring

Träning & Återhämtning

EKO & Hållbart

Inspirationsbrev!

hälsotips och erbjudanden direkt i mailen!

 

Kampanjer på passion för hälsa

Att få rätt konsistens vid glutenfri bakning

av | mar 5, 2020 | Hälsa, Kost & Näring, Recept - Vegetariskt & glutenfritt | 4 Kommentarer

– Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost –

I vete, råg och korn finns proteinet gluten som har förmågan att ge bröd och bakverk en saftig, luftig och elastisk konsistens. Glutenfria mjölsorter saknar dessa egenskaper, vilket betyder att man måste ta till andra hjälpmedel. Genom att tillsätta olika typer av fibrer och/eller stärkelse kan man få en bra konsistens till sina glutenfria bakverk.

Ersättning för gluten

Fiber från psylliumfrön

Psylliumfröet består till stor del av vattenlösliga fibrer som tillsammans med vätska bildar en geléaktig konsistens. Det hjälper till att binda fukt och ge volym, vilket gör fröet mycket användbart vid glutenfri bakning, Det kan dock vara lite förvirrande eftersom det finns en rad olika psylliumprodukter på marknaden – fiberhusk, psylliumfröskal, psylliumhusk, psylliumfrön, loppfröskal och loppfrön som det heter på svenska. Samtliga produkter består utav fibrer från psylliumfröet, men malningsgraden varierar.

Hela Psylliumfrö och loppfrön binder fukt i degar precis som chiafrön och linfrön och kan därför ofta ersätta varandra.
Psylliumfröskal och loppfröskal är en mer grovmalen form av psylliumfröskal. Man kan många gånger ersätta fiberhusk med dessa alternativ, men man behöver öka mängden något.
Psylliumhusk eller fiberhusk är den mest finmalda formen av psylliumfröskal. Det betyder att det är drygare och drar åt sig mer vätska än grovmalet.

Näringsvärde per 100 g (kan variera något mellan olika märken)
Hela psylliumfrö:

  • Fibrer: 85 g
  • Kolhydrater: 4 g
  • Fett: 1 g
  • Protein: 1,5 g

Psylliumfröskal:

  • Fibrer: 85 g
  • Kolhydrater: 0 g
  • Fett: < 1 g
  • Protein: 1,5 g

Tapiokamjöl / tapiokastärkelse

Tapiokamjöl eller tapiokastärkelse som det också kallas tillverkas av kassavaplantans rot. Mjölet är väldigt rikt på stärkelse, vilket gör det mycket användbart i glutenfri bakning. Det hjälper till att ge en elasticitet likt gluten eller en krispig konsistens beroende på hur det används. Ju mer finmalet tapiokamjölet är, desto bättre binder det. Det kan även användas för att reda såser. Tapiokamjöl kan många gånger bytas ut mot potatisstärkelse, rismjöl, majsstärkelse eller arrowrot.

Näringsvärde per 100 g (kan variera något mellan olika märken)

  • Fibrer: 1 g
  • Kolhydrater: 89 g
  • – varav sockerarter: 3,5 g
  • Fett: < 1 g
  • Protein: < 1 g

Arrowrot pulver / arrowrotstärkelse

Arrowrot pulver eller arrowrotstärkelse extraheras från rötterna av växten Maranta arundinaceae. Det är ett ljust pulver som är fritt från doft och smak. Det är dessutom lättsmält för magen jämfört med många andra typer av stärkelse. Främst används arrowrot som förtjockningsmedel i såser, stuvningar, soppor, krämer och efterrätter, men kan även fungera som en konsistensgivare i bröd, kex och kakor.

Innan arrowrot tillsätts varm vätska bör den först blandas ut med lite vatten för att förhindra att det bildas klumpar. Fördelarna med att reda soppor och såser med arrorowrot är att de behåller sin klarhet och blir blanka i färgen. Det krävs inte heller lika hög värme för att tjockna som mjölredningar och majsstärkelse. Man ska dock inte koka arrowredningar för länge eftersom den då förlorar sin förtjockningsförmåga. Arrowrot kan bytas ut mot potatisstärkelse eller majsstärkelse.

Näringsvärde per 100 g (kan variera något mellan olika märken)

  • Fibrer: 0 g
  • Kolhydrater: 85 g
  • – varav sockerarter: 0 g
  • Fett: < 1 g
  • Protein: 6 g

Chiamjöl

Chiamjöl är fiberrika chiafrön som malts till ett fint pulver som tillsammans med vätska bildar en geléaktig konsistens. Det gör att det binder väldigt bra och får bakverk att bli saftiga och hålla ihop. Passar bra till bröd, kex, kakor, puddingar och krämer. Det räcker med små mängder och kan ersätta fiberhusk i många recept.

Näringsvärde per 100 g (kan variera något mellan olika märken)

  • Fibrer: 33 g
  • Kolhydrater: 4 g
  • – varav sockerarter: 3 g
  • Fett: 18,5 g
  • Protein: 20 g

Guarkärnmjöl / guargummi

Guarkärnmjöl som även kallas guargummi utvinns ur baljväxten guar. Guarkärnmjöl sväller cirka 8 gånger sin vikt i vätska, vilket gör det till ett mycket uppskattat förtjocknings- och stabiliseringsmedel. Till skillnad från många kostfibrer och stärkelser kan guarkärnmjöl faktiskt vara gynnsamt vid mag-tarmproblematik som IBS och SIBO. Är man allergisk eller överkänslig mot baljväxter så som jordnötter, bönor eller ärtor så ska man vara medveten om att man även kan reagera mot guarkärnmjöl. Löser sig lika bra i kall som varm vätska och kan bytas ut mot xantangummi.

Näringsvärde per 100 g (kan variera något mellan olika märken)

  • Fibrer: 0 g
  • Kolhydrater: 6 g
  • – varav sockerarter: 0 g
  • Fett: 0 g
  • Protein: 0 g

Fibrex

Fibrex är sockerbetsfibrer, vilket är de kostfibrer som finns kvar efter att sockret utvunnits ur betan. Innehåller både olösliga och lösliga fibrer som binder vätska upp till fyra gånger sin vikt. Det hjälper till att göra bakverk saftiga. Kan användas i till exempel matbröd, mjuka kakor eller vegobiffar. Fibrex kan många gånger bytas ut mot pofiber.

Näringsvärde per 100 g (kan variera något mellan olika märken)

  • Fibrer: 67 g
  • Kolhydrater: 6 g
  • – varav sockerarter: 6 g
  • Fett: 1 g
  • Protein: 9 g

Pofiber

Pofiber är torkade fibrer av potatis som malts till ett fint pulver. Det består till 70 procent av kostfiber och kan binda stora mängder vätska. Kan användas både i matbröd och söta bakverk. 1 dl pofiber kan bytas ut mot 2 msk fiberhusk.

Näringsvärde per 100 g (kan variera något mellan olika märken)

  • Fibrer: 70 g
  • Kolhydrater: 12 g
  • varav sockerarter: < 0,10 g
  • Fett: < 0,50 g
  • Protein: 5 g

Xantangummi

Xantangummi används som konsistensgivare och har lite klistriga egenskaper likt gluten. I glutenfri bakning hjälper det bakverket att få spänst och bli saftigt. Xantangummi framställs ur glukos som får genomgå en jäsningsprocess som därefter mals till ett fint pulver. Man behöver ytterst lite. Välj alltid xantangummi som är märkt med den glutenfria symbolen då xantangummi även kan framställas ur glukos från vete. Xantangummi kan bytas ut mot guarkärnmjöl.

Näringsvärde per 100 g (kan variera något mellan olika märken)

  • Fibrer: 62,2 g
  • Kolhydrater: 15,9 g
  • – varav sockerarter: <0,1 g
  • Fett: 0,2 g
  • Protein: 3,3 g

Potatismjöl

Potatismjöl är ren stärkelse med en neutral smak. Mjölet passar exempelvis bra att använda i tårtbottnar och kakor. Kan även bidra till en bra konsistens tillsammans med andra mjölsorter i glutenfritt bröd. Eftersom det är ren stärkelse så är det flitigt använt som ett förtjockningsmedel precis som arrowrot och majsstärkelse.

Näringsvärde per 100 g (kan variera något mellan olika märken)

  • Fibrer: 6 g
  • Kolhydrater: 79 g
  • – varav sockerarter: < 0,5 g
  • Fett: < 0,5 g
  • Protein: 0,5 g

Majsstärkelse

Majsstärkelse är ren stärkelse från den inre kärnan av majskornet till skillnad från majsmjöl som är gjort på hela torkade majskorn. Det har en neutral smak och bildar tillsammans med vätska en gelékonsistens som gör det till ett bra bindnings- eller förtjockningsmedel. Majsstärkelse används främst för att reda såser och krämer, men kan även användas i matbröd, kex och kakor. Kan ofta bytas ut mot arrowrot, tapiokamjöl och potatismjöl.

Näringsvärde per 100 g (kan variera något mellan olika märken)

  • Fibrer: <2  g
  • Kolhydrater: 85  g
  • – varav sockerarter: 0 g
  • Fett: 0 g
  • Protein: <1 g

 

Relaterade inlägg:

Följ mig på Instagram för mer inspiration för en hälsosam livsstil.

Gilla/följ mig på Facebook där jag fyller flödet med nya inlägg och gamla favoriter.

Du kan även följa mig på Bloglovin och Pinterest där du kan spara inlägg som är intressanta för dig.

4 Kommentarer

  1. Elin

    Precis den informationen jag letade efter. Har precis gått över till glutenfritt så ska börja testa att baka eget. 🙂

    Svara
    • Mikaela Bjerring

      Vad trevligt att du uppskattar mitt inlägg. 🙂

  2. Katarina

    Så bra tips! Tack 🙂

    Svara
    • Mikaela Bjerring

      Trevligt att att du uppskattar tipsen. 🙂

Lämna ett svar till Mikaela Bjerring Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mikaela Bjerring

Jag som skriver heter Mikaela Bjerring och bor i Malmö. Jag är utbildad kost- och näringsterapeut och har en förkärlek till ekologiskt och naturligt med fokus på en antiinflammatorisk livsstil. Läs mer om mig här

Hälsoarkiv

Bloggarkiv

Annonser

Facebook

Instagram

Antiinflammatorisk kost

Kronisk inflammation är starkt förknippat med autoimmuna och kroniska sjukdomar. Genom rätt kostval och livsstil kan vi hjälpa oss själva till bättre hälsa och förebygga framtida hälsoproblem. Läs mer…

Höja serotoninet naturligt

Serotoninets funktion i kroppen är starkt förknippat med välbefinnandet och humöret. Vi måste helt enkelt ha en bra balans av denna betydelsefulla signalsubstans i kroppen för att må bra. Läs mer

Stödja lymfsystemet

Lymfsystemet är kroppens reningsverk och ansvarar för att transportera bort avfall från vävnader och mjukdelar. Det är en mycket viktig del av vårt cirkulationssystem och immunsystem. Läs mer

L-lysin vid munsår

Munsår som orsakas av herpesviruset är ofarligt, men det kan vara både besvärande och pinsamt. Genom studier har man sett att aminosyran L-lysin potentiellt kan minska antalet utbrott och tiden som munsåret är aktivt. Läs mer

Stödja immunförsvaret

Det finns mycket man kan göra för att stödja sitt immunsystem så det kan fungera effektiv. På så sätt ger man kroppen bra förutsättningar för att kunna strida tillbaka mot inkräktande virus och bakterier. Läs mer…

Stödja tarmfloran och maghälsan

Att magen och tarmsystemet fungerar optimalt och att tarmfloran är i balans är A och O för en bra hälsa. Det påverkar i hög grad immunsystemets utveckling och funktion. Det minskar även risken för  en rad hälsoproblem. Läs mer

Close