Ginseng (Panax ginseng & Panax quinquefolium)

– Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost – 

Ginseng marknadsförs ofta som ett tillskott eller naturläkemedel för perioder av minskad energi och ork, eller vid tillfällen av höga prestationskrav då man vill stödja den mentala förmågan, fokus och koncentration. Ginsengextrakt förekommer även i produkter att inta i förkylningstider. 

Ginseng som ört och naturläkemedel

Traditionell användning av ginseng

Ginsengsläktet (Panax) tillhör familjen araliaväxter med åtta arter från Himalaya, Indokina, östra Asien och Nordamerika. Det vetenskapliga namnet Panax har sitt ursprung ur grekiskans panacea, vilket typ betyder mirakelkur eller ”helar allt”.

Ginseng räknas som en adaptogen ört och med adaptogen menas att växten bidrar till att stödja kroppens anpassningsförmåga vid stress och yttre påfrestningar. I Kina och Korea kallas ginseng för ”livets rot”. Det namnet har den fått på grund av sin förmåga att öka energin ”ge nytt liv”. Det är extrakt från roten som används när man vill komma åt dess egenskaper. Namnet ginseng kan både syfta till den amerikanska (Panax quinquefolius) och den asiatiska eller koreanska ginsengen (Panax ginseng), som båda består av liknande ämnen. Värt att notera är att sibirisk ginseng även kallad rysk rot är en helt annan typ av ört som inte delar samma aktiva ämnen som övriga arter av ginseng. 

De aktiva substanserna i ginsengroten kallas för ginsenosider som är en typ av saponiner. Det finns omkring 30 identifierade ginsenosider som blivit isolerade ur Panax Ginseng. Förutom ginsenosider har omkring 170 andra bioaktiva ämnen identifierats ur växten.

Under flera tusen år har ginseng använts som en läkeväxt inom den österländska kulturen och folkmedicinen. Under de senaste femtio åren har den även blivit populär i väst. Örten har tillskrivits många användningsområden, men framförallt handlar det om för att minska stress, höja energin, förbättra minnet och koncentrationsförmågan, samt att ginseng kan stödja ett normalt immunsystem. Traditionellt har den även använts för att öka sexlusten för både kvinnor och män. Kineserna betraktar örten Panax ginseng som en universalört och som ett botemedel mot åldrande.

 

Exempel på produkter med Ginseng:

 

Fler produkter hittar du här

 

Källor och Referenser:

Läkemedelsverket om godkända naturläkemedel och användning https://lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/vaxtbaserade_lakemede l_och_naturlakemedel.html

Örtmedicin – naturens läkande kraft: http://www.micmcmullen.se/NLK%202006%20F%E4rdigaboken.pdf

Murphy LL et al. Ginseng, sex behavior and nitric oxide. Annals of the New York Academy of Sciences 2002;962:372-377. 

Nocerino E et al. The aphrodiacic and adaptogenic properties of ginseng. Fitoterapia 2000;71:1-5.

Palicin TE et al. Ginseng: is it in the root? Current Sports Medicine Reports 2006;5:10-14. 

Rausch WD et al. Neuroprotective effects of ginsenosides. Acta Neurobiologica Exp 2006;66:369-375. 

Rhadad K et al. Use of ginseng in medicine with emphasis on neurodegenerative disorders. Journal of Pharmacological Science 2006;100:175-186. 

Wikipedia. Ginseng. http://en.wikipedia.org/wiki/ginseng 

Buettner C et al. Systematic review of the effects of ginseng on cardiovascular risk factors. Annals of Pharmacotherapy 2006;40:83-95. 

Vuksan V et al. Herbal remedies in the management of diabetes: lessons learned from the study of ginseng. Nutrition and Metabolism of Cardiovascular Diseases 2005;15:149-160. 

Yun TK. Brief introduction of Panax ginseng. Journal of Korean Medical Science 2001;16:53-55.

Blumenthal M. Asian ginseng: potential therapeutic uses. Advances in Nurse Practice 2001;2:26-28. 

Xie JT et al. Ginseng and diabetes. American Journal of Chinese Medicine 2005;33:397-404.

Bruhn JG och Eneroth P. Panax Ginseng – Ginsengrot. I Naturläkemedelsboken 2:a uppl. Boehringer Ingelheim 1999: 64-87. 

Cheng Y et al. Anti-amnestic and anti-aging effects of ginsenoside Rg1 and Rb1 and its mechanism of action. Acta Pharmacologica Sin. 2005;26:143-149. 

Attele AS et al. Ginseng pharmacology: multiple constituents and multiple actions. Biochemical Pharmacology 1999;58:1685-1693. 

Yeu PYK et al. Pharmacogenomics and the Yin/Yang actions of ginseng: anti-tumor, angiomodulating and steroid-like activities of ginsenoides. Chinese Medicine 2007;2:6:1-21.

 

Relaterade inlägg:

 

Dela gärna

Följ på sociala medier

Du kanske även gillar detta

4 övningar i mindfulness för olika tillfällen

4 övningar i mindfulness för olika tillfällen

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Bokus -  Mindfulness är ett förhållningssätt som handlar om att leva i mer medveten närvaro. Att utveckla sin uppmärksamhet och medvetenhet om sig själv och det som sker runt omkring i stunden. Det kan hjälpa dig...

Vagusnerven – Lär dig stimulera den för bättre hälsa

Vagusnerven – Lär dig stimulera den för bättre hälsa

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost - Vagusnerven har en stor inverkan på både vår fysiska och mentala hälsa. Den utgör en betydande del av det parasympatiska nervsystemet och påverkar de flesta av våra organ. Tillsammans med andra...

Smashed brysselkål med vitlök och citron

Smashed brysselkål med vitlök och citron

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Bodystore.com -  Ugnsrostad smashed brysselkål med vitlök och citron. Så fantastiskt gott och enkelt att göra. Med en krispig yta och mjuk insida blir denna sidorätt en verklig vinnare. Ingredienser för smashed...

Risgrynsgröt med kokosmjölk och saffran

Risgrynsgröt med kokosmjölk och saffran

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost - Risgrynsgröt hör verkligen julen till och genom att byta ut vanlig mjölk mot kokosmjölk blir den ännu krämigare och godare. Här följer ett recept för risgrynsgröt med kokosmjölk och saffran som blir...

Mikaela Bjerring - Passion för hälsa

Mikaela Bjerring

Jag som skriver heter Mikaela Bjerring och är utbildad kost- och näringsterapeut. Jag har en förkärlek till ekologiskt och naturligt med fokus på en antiinflammatorisk livsstil. Läs mer

HÄLSOARKIV

KATEGORIER

Kampanjer för hälsokost och kosttillskott

Populära inlägg

Glutation – Kroppens kraftfullaste antioxidant

Glutation – Kroppens kraftfullaste antioxidant

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Bodystore och Svensk hälsokost - Glutation är kroppens kraftfullaste antioxidant. Den har till uppgift att skydda cellerna och behövs för leverns reningsfunktion. Det är ett ämne som kroppen själv kan producera, men...

Gua sha för ansiktet, halsen och dekolletaget

Gua sha för ansiktet, halsen och dekolletaget

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Bodystore, Meds, Lyko och Svensk hälsokost - Gua sha-massage brukar ibland kallas för “The Eastern Facelift”, eftersom man ser en påtaglig skillnad direkt och ännu mer på lång sikt. Det hjälper även till att lösa upp...

Så gör du lymfmassage på dig själv

Så gör du lymfmassage på dig själv

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost - Lymfmassage hjälper till att förbättra lymfvätskans flöde och föra bort vätskeansamlingar i vävnader. På så sätt kan man minska svullnad, smärta och stelhet orsakat av ett stagnerat lymfsystem. Här...

NAD+ och dess roll för hälsan och åldrandet

NAD+ och dess roll för hälsan och åldrandet

– Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost – NAD+ har blivit extremt omtalat på senare tid, och det finns en mycket bra anledning till det. Här följer om vad NAD+ är, vilken funktion det har i kroppen och varför ämnet har så stor betydelse för...

Hydroxyapatit istället för fluor i tandkräm

Hydroxyapatit istället för fluor i tandkräm

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Bodystore.com -  Fluor tillsätts i munvårdsprodukter för att förhindra kariesangrepp. Du har säkert också hört att det är det enda som skyddar dina tänder. Men i dag har vi faktiskt ett alternativ till fluor,...

Så länge räcker ditt lagrade D-vitamin

Så länge räcker ditt lagrade D-vitamin

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost - Vår största källa till D-vitamin är som känt solen. Men hur länge räcker den mängd som vi lagrar från solexponering? Och när kan vi egentligen bilda vitaminet genom solens strålar? Dom frågorna och...

Veckans kampnajer för kosttillskott och hälsokost

This will close in 0 seconds