– Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost –
Prebiotika är komplexa kolhydrater som inte bryts ner av kroppens matsmältningsenzymer. Istället når de tjocktarmen intakta. I tarmen fungerar dessa kostfiber som mat åt de goda tarmbakterierna som gynnar dess tillväxt, vilket har betydelse för en frisk tarmflora.
Artikelns innehåll:
- Vad är prebiotika?
- Olika typer av prebiotika
- Samspelet mellan prebiotika och probiotika
- Prebiotiska fibrer som kosttillskott
- Kosttillskott med prebiotika
Vad är prebiotika?
Prebiotika betyder ”före liv” och är en typ av kostfibrer. Dessa prebiotiska fibrer bryts inte ner av enzymer i tunntarmen. Istället passerar de intakta till tjocktarmen där de fungerar som näring åt de goda tarmbakterierna. Genom att ”mata” dessa nyttiga bakterier stimuleras deras tillväxt och aktivitet, vilket främjar en hälsosam tarmflora.
Utan prebiotika fibrer kan inte de goda tarmbakterierna leva och föröka sig. Det leder då till en sämre och obalanserad tarmflora, med mag-tarmbesvär och hälsoproblem som följd.
Ett välfungerande mag-tarmsystem och en balanserad tarmflora lägger grunden för vår hälsa och vårt välbefinnande. Det har bland annat en stor betydelse för vårt immunsystem, matsmältningen, näringsupptaget och ämnesomsättningen.
Olika typer av prebiotika
För att stödja en varierad och balanserad tarmflora kan man inkludera olika typer av prebiotiska fibrer i sin kost. Dessa inkluderar främst:
- Fruktooligosackarider (FOS): Finns till exempel i olika sorters lök, banan, jordärtskocka, kronärtskocka, sparris och cikoria.
- Galaktooligosackarider (GOS): Finns till exempel i baljväxter, nötter och havre.
- Xylooligosackarider (XOS): Finns i fullkorn och fruktskal.
- Inulin: Finns till exempel i jordärtskocka, lök, sparris och cikoria som är den mest koncentrerade källan.
- Fruktaner: Finns till exempel i olika sorters lök, rotfrukter, sparris och vissa bär.
- Resistent stärkelse: Finns främst i omogna bananer, arrowroot, baljväxter, fullkorn och frön.
- Betaglukaner: Finns främst i havre och svampar som shiitake och reishi.
- Pektin: Finns främst i frukt och bär som citrusfrukter, äpplen, blåbär och plommon.
Mjölksyrat vasslekoncentrat, kolostrum, laktoferrin och laktoperoxidas räknas oftast också till prebiotika.
Om man inte är van vid att äta prebiotiska fibrer är det bäst att gradvis öka mängden, speciellt om du har en känslig tarm. Börja med mindre mängder och öka därefter successivt. Det hjälper tarmen att vänja sig och minskar då risken för obehag som uppblåsthet och gaser som kan uppstå vid en tarm i obalans.
Samspelet mellan prebiotika och probiotika
Probiotika är de levande och nyttiga bakterierna som bidrar till en hälsosam tarmflora, medan prebiotika fungerar som näring så de nyttiga bakterierna kan överleva och föröka sig. Genom att både få i sig prebiotiska fibrer och probiotiska livsmedel ger du de bästa möjliga förutsättningarna för att bygga upp och bibehålla en balanserad tarmflora.
Prebiotiska fibrer som kosttillskott
Prebiotika finns även som kosttillskott. De består då ofta av en kombination av olika prebiotiska fibrer utvunna från en variation av frukter, bär och andra växter.
I många kosttillskott med mjölksyrabakterier (probiotika) har man även tillsatt prebiotiska fibrer eftersom dom samverkar.
Exempel på kosttillskott med prebiotika:
- Närokällan PrebioMax (agaveinulin, akaciafiber, cikoria, guarkärnmjöl, grön banan, äppelpektin, aloe vera, kanel)
- Healthwell PrebiFiber (psylliumfröskal, inulin från cikoria, glukomannan, havrefiber)
- BioCare FOS (FOS från cikoria)
- Healthwell Probiotic Premium (mjölksyrabakterier + FOS och inulin)
Här hittar du fler produkter för mage och tarm
