Holistisk hälsa

Kost & Näring

Träning & Återhämtning

EKO & Hållbart

Inspirationsbrev!

hälsotips och erbjudanden direkt i mailen!

 

Kampanjer på passion för hälsa

Lymfsystemet – Lymfatiska systemet

– Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost, WeightWorld och Bodystore.com –

Lymfsystemet eller det lymfatiska systemet är ett av kroppens största system, ett väldigt viktigt sådant och ändå glöms det ofta bort. På den här sidan kan du läsa om hur det fungerar. Betydelsen av lymfsystemet för hälsan, vad som händer när lymfflödet inte fungerar optimalt, samt vad du kan göra för att stödja lymfsystemet.

Lymfsystemet - Lymfatiska systemet

Artikelns innehåll:

Så fungerar lymfsystemet

Lymfsystemet är uppbyggt av ihåliga kärl som är sammankopplade med varandra. Dessa bildar ett nätverk som sträcker sig genom nästan hela kroppen. Förutom lymfkärlen består det lymfatiska systemet av lymfatiska organ som inkluderar, mjälten, thymus (brässen) halsmandlarna, svalg- och tungtonsillerna samt ett stort antal lymfnoder (lymfkörtlar eller lymfknutor) och lymfvätska (lymfan).

Lymfkärlen

Lymfkärlen ligger precis under huden och är uppbyggda på ungefär samma sätt som vener. Skillnaden är att lymfkärlen har tunnare väggar för att lymfan lätt ska kunna sugas upp från vätskan i omgivande vävnader. Lymfkapillärer är de minsta lymfkärlen som börjar ute i vävnader mellan cellerna. De små lymfkärlen går ihop med andra små lymfkärl och bildar allt större kärl.

De större lymfkärlen har klaffar precis som vener för att lymfan ska kunna transporteras i en riktning. Den huvudsakliga skillnaden mellan blodomloppet och lymfsystemet är att lymfsystemet inte har en pump som pumpar runt vätskan som blodomloppet har hjärtat. Lymfsystemet är istället beroende av muskelsammandragningar i ben och armar och kroppsrörelser som för lymfan framåt i riktning mot bröstkorgen.

Lymfvätskan

Lymfvätskan samlar upp slaggprodukter och andra avfallsämnen som kroppen behöver bli av med. Under ett dygn bildas 2–4 liter lymfvätska även kallat lymfa. Denna trögflytande vätska transporteras i lymfkärlen. Den består av vita blodkroppar, proteiner och överskottsvätska som finns mellan cellerna som pressats ut i början av blodomloppets kapillärer. En del av vätskan sugs upp igen av kapillärerna och en del sugs upp av lymfkärlen och bildar lymfan.

Reningen sker när lymfvätskan passerar genom flera lymfkörtlar som finns på många olika ställen i kroppen. Vid passagen tillförs lymfvätskan lymfocyter och plasmaceller, samtidigt som bakterier och andra skadliga partiklar oskadliggörs. I brösthålan samlas alla lymfkärl i två uppsamlingskärl som tömmer lymfan i vinkeln mellan nyckelbensvenen och den inre halsvenen på båda sidorna.

Slutligen passerar slaggprodukterna ut genom svett och urin. Den renade Lymfan går sedan tillbaka till blodet och vidare till lymfsystemet. På så sätt förs också de vita blodkropparna i lymfan till blodet där dom bekämpar infektioner. Det betyder att ett välfungerande lymfsystem alltså är mycket viktigt för vårt immunförsvar.

Lymfkörtlarna

Lymfkörtlar eller lymfknutor, är små bönformade knölar som är 1-10 millimeter stora. Dom består av lymfatisk vävnad och omges av en bindvävskapsel. Det finns 500–1000 lymfkörtlar i kroppen som ligger samlade i grupper i till exempel ljumskarna, armhålorna, bakom bröstbenet, nacken, käkvinklarna och längs de stora blodkärlen i bukhålan. Körtlarna finnas också en och en utspridda i kroppen lite varstans.

I den lymfatiska vävnaden mognar lymfocyter, som är en typ av vita blodkroppar som försvarar kroppen mot bakterier och andra skadliga mikroorganismer. Lymfocyter kan antingen vara av typen T-lymfocyt som bildas i benmärgen, men som mognar i brässen eller B-lymfocyt, som bildas och mognar i benmärgen. Lymfocyterna från benmärgen förs med blodet till de olika lymfatiska organen där de fortsätter att dela sig. I lymfkörtlarna finns även plasmaceller, som bildar så kallade antikroppar som också deltar i immunförsvaret och speciella NK-celler som äter upp invaderande celler.

Mjälten

Mjälten (splen) är formad som en böna. Den är cirka tolv centimeter lång och ligger högt upp i bukhålan på vänster sida alldeles under mellangärdet och skyddas av de nedersta revbenen. Det är kroppens största lymfatiska organ och innehåller precis som lymfkörtlarna, lymfatisk vävnad med lymfocyter. Både blodkärl och lymfkärl passerar in och ut ur mjälten. Mjälten har som uppgift att bilda antikroppar, samt att bryta ner gamla eller skadade röda blodkroppar. Under fosterstadiet bildas det även blodkroppar i mjälten och den fungerar på så sätt som ett blodlager.

Thymus eller Brässen 

Thymus eller Brässen ligger bakom bröstbenet intill hjärtat. Den består också av lymfatisk vävnad omgiven av en bindvävskapsel. I thymus mognar lymfocyter som kallas T-lymfocyter som när de når blodet deltar i immunförsvaret. När T-lymfocyter kommer i kontakt med främmande mikroorganismer omvandlas lymfocyterna till så kallade NK-celler (mördarceller) som förstör inkräktarna.

Övrig lymfatisk vävnad i lymfsystemet

Övrig lymfatisk vävnad finns i tarmarnas väggar och i tarmkäxet som är bukhinneveck som innehåller kärl och nerver som fäster tarmen vid bakre bukväggen. I svalget finns lymfatisk vävnad i form av halsmandlarna, svalg- och tungtonsillerna.

Hur fungerar lymfsystemet

Viktiga uppgifter för lymfsystemet är:

  • Bilda vita blodkroppar och antikroppar som ett försvar mot bakterier, virus och andra skadliga mikroorganismer.
  • Bekämpa infektioner, vilket gör lymfsystemet till en viktig del av immunsystemet.
  • Transportera bort skadade, gamla eller främmande celler. T.ex gamla röda blodkroppar eller tumörceller.
  • Transportera bort överskottsvätska från vävnader (vätskeansamlingar).
  • Transportera näring till kroppens celler.

Vad händer när lymfsystemet stagnerar?

Om lymfsystemet inte fungerar optimalt så kan det dels innebära att lymfvätskan inte renas som den ska, vilket gör att bakterier, virus och andra skadliga mikroorganismer stannar kvar i kroppen. Det kan även innebära att lymfvätskan inte sugs upp ordentligt. Då uppstår vätskeansamlingar i kroppen som kan orsaka svullnad och ödem. Det kan även bildas fibroser/celluliter vilket är en förtätning av fettväven som bildas när bindväv, hud och slaggprodukter växer ihop.

Trögt lymfsystem orsak

Orsaker till trögt lymfsystem kan vara:

  • Stress
  • Ärr
  • Skador
  • Dålig kost och livsstil
  • Att man dricker för lite vatten
  • Brist på rörelse/motion
  • Genetiska anlag som gör att lymfsystemet har en tendens att bli trögt
  • Kläder som stramar åt på fel ställen som kan hämma lymfflödet

Vanliga tecken på att lymfsystemet är trögt:

  • Att man känner sig trött och tung i kroppen
  • Man är svullen i olika kroppsdelar
  • Oförklarlig värk i kroppen
  • Ofta återkommande infektioner/förkylningar
  • Domningar i fingrar, händer och armar
  • Yrsel, huvudvärk
  • Att man lätt får träningsvärk
  • Celluliter
  • Problem med bihålorna
  • Slembildning
  • Sömnproblem
  • Oren och svullen hy
  • Spänningar i nacken
  • Svullna lymfkörtlar
  • Dålig blodcirkulation
  • Man känner sig lätt frusen
  • Stress och oro i kroppen
Att stödja lymfsystemet

Att stödja lymfsystemet

Det finns mycket man kan göra för att stödja lymfsystemet. En hälsosam kost och tillräckligt med rent vatten är såklart en viktig faktor. Som nämnt är lymfsystemet även beroende av kroppsrörelser och en bra cirkulation för att föra lymfan framåt. Här följer några tips om hur du kan stödja systemet genom några enkla vardagsrutiner.

Kost och näring för lymfsystemet

En hälsosam kost med fokus på antiinflammatorisk kost hjälper till att främja kroppens friska processer. Ju näringsrikare och renare din mat är, ju mindre kemikalier och skräp får du i dig som kroppen sedan måste rensa ut.

Vatten i tillräckliga mängder har en stor betydelse för lymfsystemet. Vid vätskebrist försämras nämligen lymfflödet, så se till att du dricker en bra mängd vatten varje dag.

Örter har länge använts traditionellt för att stödja kroppens utrensning genom lymfsystemet. Speciellt maskrosrot, ringblomma, astragalus och echinacea. Dessa örter, speciellt maskrosrot hjälper även till att driva ut överskottsvätska som lagrats i kroppen. 

En populär produkt för detta ändamål är Water Away. Den innehåller en kombination av 11 olika växtextrakt, vitaminer och mineraler. Dessa inkluderar maskrosrot, buchu-blad, grönt te, enbär, druvkärnor, spansk peppar, tranbär, äppelcidervinäger, vattenmelon, vitamin B6 och kalium. Produkten är utformad för att hjälpa kroppen att göra sig av med överskottsvätska som samlats i kroppen som gör att man känner sig svullen. Den innehåller även viktiga vitaminer och mineraler som bidrar till en hälsosam vätskebalans i kroppen.

Äppelcidervinäger är ett traditionellt sätt att basa upp kroppen och rena lymfan. 1 tsk-1 msk äppelcidervinäger blandas med vatten som dricks på morgonen cirka 30 minuter innan frukost och på kvällen innan du går och lägger dig. Använd en äppelcidervinäger som är ekologisk, ofiltrerad, opastöriserad, ouppvärmd och som innehåller något som kallas ”mamman” (The Mother). Bragg äppelcidervinäger är här ett riktigt bra val.

Rör på dig tillräckligt

Eftersom kroppsrörelser hjälper lymfan att röra sig framåt är det av en stor betydelse för lymfsystemet att vi rör på oss tillräckligt. All typ av rörelse och motion är bra. Speciellt fördelaktigt är det att studsa på studsmatta eller hoppa hopprep.

Djupandning

Något annat som hjälper lymfsystemet är djupandning. När vi tar djupa andetag så spänns bröstkorgen ut, som är ett av de ställena i kroppen där vi har en stor ansamling av lymfkörtlar. När vi tar ett djupt andetag vidgar sig inte bara lungorna, utan även lymfkärlen inne i bröstkorgen, vilket hjälper flödet och tömningen av lymfan.

Djupandning tillsammans med armrörelser som kallas änglavingar är en mycket effektiv andningsövning för lymfsystemet. Dessa armrörelser ser ut precis som när man gör snöänglar, men du gör dom i luften när du står upp.

Så här gör du:

  • Stå upp och andas in djupt, genom näsan samtidigt som du lyfter upp armarna över huvudet så långt du kan.
  • Håll andan under cirka 5 sekunder.
  • Andas ut långsamt samtidigt som du för ner armarna längs sidan av kroppen.
  • Upprepa 5 gånger per tillfälle och 5 gånger per dag.

Torrborstning

Torrborstning är en annan vardagsrutin som främjar cirkulationen och lymfflödet. Det är även fantastiskt för huden. Det hjälper till att avlägsna döda hudceller och ger huden nytt liv.

När man gör torrborstning så är det viktigt att välja en borste som är ämnad för torrborstning, tillverkad av naturhår. Den jag själv använder och som jag är mycket nöjd med kan du köpa här. Borsten har ett långt skaft som är avtagbart, så den kan användas både med och utan skaft. I början kan borsten kännas hårda mot huden, men efter ett par gånger kommer det enbart att kännas skönt. I inlägget “Därför är torrborstning så bra“ kan du läsa om hur du gör torrborstning på rätt sätt.

Koppningmassage

En uppskattad metod för att få bukt med fibroser och celluliter är koppningsmassage. Det hjälper till att mjuka upp bindväven och förbättra flödet. Koppningsmassage kan användas på både kropp och ansikte. Med hjälp av silikonkoppor så masserar du huden i cirkelrörelser i riktning mot ställen på kroppen där vi har ansamlingar av lymfknutor. Hur du gör kan du läsa i inlägget “Fördelar med koppning för kropp och ansikte“. Silikonkoppor för hemmabruk kan du köpa här. Där hittar du även en instruktionsvideo för hur du använder dom.

Lymfmassage

Något annat som man kan göra själv hemma som en daglig rutin för att hjälpa lymfflödet är lymfmassage. Genom långa strykningar med handflatorna över hela kroppen hjälper du lymfflödet i riktning mot ljumskarna, armhålorna och bröstbenet där vi har ansamlingar av lymfknutor.

Bastubad och varma bad

Att basta sätter igång cirkulationen som får fart på lymfan. När du bastar så svettas du, vilket också hjälper kroppens utrensning. Liksom bastubad sätter varma bad fart på cirkulationen och lymfan. Om man lider av stelhet och svullnad orsakad av vätskeansamlingar kan epsomsalt i badet vara mycket effektivt.

Duscha växelvis varmt och kallt

Att växelvis duscha varmt och kallt hjälper till att få igång cirkulationen i kroppen och lymfan att röra på sig. Det varma vattnet får lymfkörtlarna att utvidga sig och det kalla får dom att dra ihop sig.

Relaterade inlägg:

 

Följ mig på Instagram för mer inspiration för en hälsosam livsstil.

Gilla/följ mig på Facebook där jag fyller flödet med nya inlägg och gamla favoriter.

Du kan även följa mig på Bloglovin och Pinterest där du kan spara inlägg som är intressanta för dig.

Mikaela Bjerring

Jag som skriver heter Mikaela Bjerring och bor i Malmö. Jag är utbildad kost- och näringsterapeut och har en förkärlek till ekologiskt och naturligt med fokus på en antiinflammatorisk livsstil. Läs mer om mig här

Hälsoarkiv

Bloggarkiv

Annonser

Facebook

Instagram

Antiinflammatorisk kost

Kronisk inflammation är starkt förknippat med autoimmuna och kroniska sjukdomar. Genom rätt kostval och livsstil kan vi hjälpa oss själva till bättre hälsa och förebygga framtida hälsoproblem. Läs mer…

Höja serotoninet naturligt

Serotoninets funktion i kroppen är starkt förknippat med välbefinnandet och humöret. Vi måste helt enkelt ha en bra balans av denna betydelsefulla signalsubstans i kroppen för att må bra. Läs mer

Stödja lymfsystemet

Lymfsystemet är kroppens reningsverk och ansvarar för att transportera bort avfall från vävnader och mjukdelar. Det är en mycket viktig del av vårt cirkulationssystem och immunsystem. Läs mer

L-lysin vid munsår

Munsår som orsakas av herpesviruset är ofarligt, men det kan vara både besvärande och pinsamt. Genom studier har man sett att aminosyran L-lysin potentiellt kan minska antalet utbrott och tiden som munsåret är aktivt. Läs mer

Stödja immunförsvaret

Det finns mycket man kan göra för att stödja sitt immunsystem så det kan fungera effektiv. På så sätt ger man kroppen bra förutsättningar för att kunna strida tillbaka mot inkräktande virus och bakterier. Läs mer…

Stödja tarmfloran och maghälsan

Att magen och tarmsystemet fungerar optimalt och att tarmfloran är i balans är A och O för en bra hälsa. Det påverkar i hög grad immunsystemets utveckling och funktion. Det minskar även risken för  en rad hälsoproblem. Läs mer

Close