– Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost –
Gikt är en ledinflammation som kommer i plötsliga attacker och som kan göra mycket ont. Oftast påverkas bara en enstaka led och det är vanligt att det är stortåns inre led, men även fotlederna, hälarna, fingrarna, handlederna och armbågarna kan drabbas. Här följer några tips om kost- och livsstilsförändringar som kan hjälpa vid gikt och motverka återkommande besvär.
Hur uppstår gikt?
Inflammationen som orsakar gikt uppstår på grund av att det bildas kristaller av urinsyra i leden. Att stortåns inre led blir inflammerad brukar även kallas portvinstå eller podager. Dessa kristaller är som små vassa nålar som när de bildas orsakar smärta och ömhet. Gikt kan uppstå på grund av en ökad produktion av urinsyra, att det finns en obalans i omsättningen eller en nedsatt förmåga att utsöndra urinsyra som är vanligt vid nedsatt njurfunktion. Förhöjda blodvärden av urinsyra kan kopplas till kost och livsstilsvanor, sjukdomstillstånd och andra livsfaktorer. Urinsyra bildas när kroppen bryter ned en grupp ämnen som kallas puriner.
Vad är puriner?
Puriner finns i alla kroppens celler och är ett viktigt ämne i cellernas gener, DNA och RNA. Puriner behövs för att upprätthålla den genetiska strukturen hos allt levande. Kroppen kan själv producera en viss mängd puriner, men vi får även i oss dom via kosten. När cellerna förnyas kommer puriner från cellkärnan ut i blodet, där de bryts ner med hjälp av enzymer och omvandlas till restprodukten urinsyra (urat). Urinsyran utsöndras därefter via njurarna som urin. När det finns mer urinsyra än vad njurarna klarar av att filtrera bort, lagras överskottet i leder och bindväv där det kan orsaka problem.
Symtom vid gikt
- Ofta startar giktattacken på natten och brukar komma plötsligt. Det är vanligt att bara en led drabbas, ofta stortåns inre led som snabbt blir röd, öm och svullen, men även andra leder kan påverkas som fotlederna, hälarna, fingrarna, knäna, handlederna och armbågarna. Smärtan ökar under några timmar och leden blir väldigt känslig för beröring.
- Sjukdomskänsla kan uppstå och det är vanligt att man får lite feber och känner sig frusen.
- När inflammationen börjar gå tillbaka, vanligtvis efter några dagar eller någon vecka, kan huden över leden börja fjälla.
Åtgärder att ta vid giktattacker
- Drick ordentligt med vatten och gärna njurstärkande örtteer. Exempel på bra örter är åkerfräken, gullris och brännässla.
- Drick mindre alkohol eftersom det hämmar utsöndringen av urinsyra, samtidigt som alkoholhaltiga drycker innehåller mycket puriner, speciellt öl.
- Minska ner på livsmedel som är rika på puriner och ät en basisk kost som bidrar till en bra syra-basbalans (se livsmedelslistan nedan).
- Rör på dig och motionera regelbundet.
- Gå ner i vikt om du är överviktig. Att vara överviktig ökar risken för gikt eftersom det finns mer omsättning av kroppsvävnad, vilket innebär mer produktion av urinsyra som metabolisk avfallsprodukt. Högre nivåer av kroppsfett ökar också nivåerna av systemisk inflammation på grund av att fettceller producerar proinflammatoriska cytokiner. Fokusera på att gå ner i vikt i en hälsosam takt eftersom snabb viktminskning kan utlösa ett giktanfall.
Faktorer som ökar risken för gikt
- Kön och ålder: Män producerar mer urinsyra än kvinnor och drabbas därför mer ofta. Efter klimakteriet så närmar sig dock kvinnornas nivåer av urinsyra männens.
- Arvsanlag: En familjehistorik av gikt ökar sannolikt risken för att drabbas.
- Livsstilsval: Övervikt, stor alkoholkonsumtion, brist på motion och en kost rik på purin ökar risken för gikt.
- Stort sockerintag.
- Blyexponering: långvarig blyexponering har i vissa fall kopplats till gikt.
- Användning av läkemedel: Vissa mediciner kan öka mängden urinsyra i kroppen. Dessa inkluderar vissa diuretika och läkemedel som innehåller salicylat.
- Sjukdomstillstånd: Det finns en koppling till trauma, operation och svårare infektioner och utbrott av giktattacker. En nedsatt funktion av njurarna kan minska kroppens förmåga att effektivt avlägsna avfallsprodukter, vilket leder till förhöjda urinsyranivåer. Andra tillstånd som har ett samband med gikt inkluderar högt blodtryck (hypertoni), diabetes och hypotyreoidism (underaktiv sköldkörtel).
Livsmedel som innehåller mycket purin (att undvika vid gikt)
- Kött inklusive inälvsmat.
- Fisk och skaldjur.
- Jäst och jästextrakt.
- Alkoholhaltiga drycker, speciellt öl.
- Grönsaker som bönor, ärtor, linser, spenat, sparris, blomkål och svamp (forskning indikerar dock att risken för gikt genom att äta purinrika baljväxter och grönsaker är mycket liten (1)).
Livsmedel som innehåller lite purin (att äta vid gikt)
- Spannmål.
- Nötter och fröer.
- Mjölk, mjölkprodukter och ägg.
- Smör, fleromättat fett och vegetabiliska oljor.
- Frukt och bär.
- Grönsaker (Några grönsaker är dock rika på purin som nämnt ovan).
- Drick gärna sura drycker som basar upp kroppen som citronvatten eller en matsked äppelcidervinäger blandat i vatten som med fördel intas ca 15 minuter före måltid.
Näringsämnen som har en gynnsam effekt vid gikt är (2):
- Vitaminer: A, B-komplex, B5, B6, folsyra, C, E
- Mineraler: Ca, Mg, MSM
- Fettsyror: EPA/DHA
- Övrigt: Klorofyll, Alger, Q10
- Naturmedicin/örter: Djävulsklo, Nypon
(Dom näringsämnen som är markerade har starkast verkan)
Magnesium vid gikt
Se till att du får i dig tillräckligt med magnesium eftersom brist på mineralet förvärrar kronisk inflammation i kroppen (3). Bra nivåer av magnesium är även förknippat med lägre och hälsosammare nivåer av urinsyra, vilket därigenom sänker risken för gikt (4).
C-vitamin vid gikt
Forskare i Boston och vid British Columbia-universitetet i Vancouver följde under 20 år, mellan 1986 och 2006, 46 994 män i en av världens största koststudier (5). Forskarna noterade att en daglig dos av 500 mg C-vitamin minskade risken för gikt med 17 procent jämfört med dem som åt mindre än 250 mg per dag. 1000 mg C-vitamin gav en minskning på 34 procent, medan de som åt 1500 mg per dag hade 45 procent lägre risk.
MSM vid gikt
MSM (organiskt svavel) är en viktig byggsten i leder, brosk, hud, hår och naglar, samt metylgrupper som stöder viktiga biokemiska processer i kroppen, inklusive energiproduktion. MSM är ett naturligt förekommande näringsämne och finns i små mängder i många av våra livsmedel. Fackgranskad klinisk forskning i USA har visat att MSM är säkert och effektivt för att förbättra rörelseförmåga och komfort i leder (6). Studier har även visat att MSM kan hjälpa till att driva ut överskott av urinsyra som ansamlats i lederna.
Nässelpulver vid gikt
Nässlor är en kraftfull antiinflammatorisk fytonutrient. Du kan själv plocka nässlor på våren som du därefter torkar, eller så kan du köpa torkade nässlor i form av nässelpulver. Forskning har visat att de terapeutiska fördelarna av nässla vid gikt är dess naturliga antiinflammatoriska verkan och att det är en mycket effektiv antihistamin som hjälper till att lindra inflammation, svullnad och smärta orsakad av gikt (7).
Källor och Referenser:
(1) Purine-Rich Foods, Dairy and Protein Intake, and the Risk of Gout in Men: https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa035700
(2) Peter Wilhelmsson,Näringsmedicinska uppslagsboken Örtagårdens bokförlag, ISBN: 91-631-7910-5
(3) Effects of oral magnesium supplementation on inflammatory markers in middle-aged overweight women: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3685774/
(4) Association between Dietary Magnesium Intake and Hyperuricemia: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4633057/
(5) Vitamin C Intake and the Risk of Gout in Men – A Prospective Study: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2767211/
(6) MSM – Peter Wilhelmsson,Näringsmedicinska uppslagsboken Örtagårdens bokförlag, sidor: 385 ,ISBN: 91-631-7910-5.
(7) Lipophilic stinging nettle extracts possess potent anti-inflammatory activity, are not cytotoxic and may be superior to traditional tinctures for treating inflammatory disorders: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3529973/
