– Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost –
Att en dålig bakterieflora i mag-tarmsystemet kan orsaka övervikt har visats genom en hel del studier. Man har till exempel sett att överviktiga personer ofta har en sämre bakterieflora och att tillför goda bakterier bidrar till viktminskning.
Studie: Fattig tarmflora kopplad till fetma
Under ett EU-finansierat forskningsprojekt (MetaHIT) (1) studerade man hur tarmfloran påverkar hälsan och vikten genom att använda en avancerad dna-teknik. Man undersökte tarmfloran hos 292 danskar. En fjärdedel av personerna hade en relativt fattig tarmflora på goda bakterier, både när det gäller antal och variation. Dessa individer var i större utsträckning överviktiga jämfört med de personer som hade en normal tarmflora. Forskarna kunde även se att de personer med fattig tarmflora hade en större andel bakterier som orsakar inflammation, något som man vet påverkar ämnesomsättningen, är kopplat till kroniska inflammationer, ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.
Studie: Tarmflorans sammansättning förknippas med kroppsvikt och viktökning
En japansk forskningsstudie (2) visar att ett dagligt intag av Lactobacillus gasseri kan hjälpa överviktiga personer att gå ner i vikt. Efter att ha konsumerat fermenterad mjölk, innehållande Lactobacillus-stammar under 12 veckor kunde man se att dessa personer i genomsnitt fick en minskning av bukfett med 4,6 procent och en minskning av underhudsfett med 3,3 procent. Dessutom minskade kroppsvikten med ca 1,4 procent och midjemåttet med 1,8 procent. Efter studien drog man slutsatsen att resultatet beror på att en tarm med bra bakterieflora också ger en bättre matsmältning, friskare tarmslemhinna och ett effektivare näringsupptag.
Studie: Sambandet mellan bakteriefloran och viktökning under graviditet
En studie som publicerades i British Journal of Nutrition visar att det finns ett samband mellan tarmens bakterieflora och viktökning under graviditeten. 50 gravida kvinnor ingick i studien. 34 var normalviktiga och 16 var överviktiga vid graviditetens 24:e vecka. Undersökningen visade att de kvinnor som ökade kraftigt i vikt under graviditeten hade mer Escherichia coli-bakterier i sin tarm (dåliga bakterier) och färre Bifidobakterier (goda bakterier) än de kvinnor som hade en normal viktökning under graviditeten. Forskarna sammanfattade resultatet av studien att tarmfloran är relaterad till viktökning, kroppsvikt och metabola biomarkörer under kvinnans graviditet, vilket kan ha betydelse för kvinnornas och barnens hälsa.
En artikel som publicerades i Nature, december 2006, rapporterade att mikrobiella miljöer i tarmen är olika hos feta och magra människor, samt att viktminskning hos överviktiga leder till återställd tarmflora. Detta indikerar att fetma kan vara en mikrobiell komponent. En annan studie (4) som presenterades av forskare vid Åbo universitet, visar att kosttillskott av probiotika under graviditeten kan minska risken för att barnet utvecklar fetma senare i livet.
Att stödja och bygga upp sin tarmflora
En balanserad bakterieflora är inte bara en viktig förutsättning för bra vikt. Det är även avgörande för vår helhetshälsa och för att vi ska fungera bra och hålla oss friska. Att stödja och förbättra sin tarmflora kan man göra genom att äta en bra och näringstät kost som inkluderar mjölksyrabakterier. Dessa kan man få i sig genom att äta mjölksyrade livsmedel och/eller komplettera med ett kosttillskott av mjölksyrabakterier vid behov.
Mer om hur du stödjer mag-tarmhälsan kan du läsa här
Källor och Referenser:
(1) Fattig tarmflora kopplad till fetma: http://fof.se/artikel/fattig-tarmflora-kopplad-till-fetma
(2) European Journal of Clinical Nutrition
June 2010, Volume 64, Number 6, Pages 636-643
Regulation of abdominal adiposity by probiotics (Lactobacillus gasseri SBT2055) in adults with obese tendencies in a randomized controlled trial
(3)”Tarmfloran sammansättning förknippas med kroppsvikt, viktökning och biokemiska parametrar hos gravida kvinnor” British Journal of Nutrition
Publiceras online ahead of print, First Se artikel, doi: 10.1017/S0007114510000176
(4) (British Journal of Nutrition, doi: 10.1017/S0007114509993898)
0 kommentarer