Så fungerar kroppens metylering

by Mikaela Bjerring on 14 januari, 2019 · 4 comments - Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost och Werlabs -

in Blogg, Hälsa, Livsstil

Metylering är en process som ansvarar för att reparera och avgifta kroppen, samt för att stänga av och sätta på gener. Det är en biokemisk process som påverkas av MTHFR-defekter, miljötoxiner, näringsobalanser och olika livsstilsfaktorer. När metyleringen inte fungerar som den ska så drabbas vi lättare av olika hälsoproblem.

Så fungerar kroppens metylering

Så fungerar kroppens metylering

Metyleringen är en kemisk reaktion som uppstår i varje cell och vävnad i kroppen. Denna metyleringsprocess påverkar hur ett protein reagerar på andra substanser i kroppen, vilket i sin tur har ett inflytande på hur proteinet beter sig. Till exempel är hormoner, gener och enzymer proteiner och metyleringen påverkar dom alla.

Metylering krävs för många viktiga funktioner i kroppen så som för avgiftning, celldelning, tidig CNS-utveckling, DNA- och RNA-syntes, ”Slå på” och ”stänga av” DNA-funktioner, genuttryck, bildning av myelin för nervbanorna, bildning av immunceller, bildning av neurotransmittorer, t.ex serotonin, dopamin, norepinefrin, bildning av ATP, metabolismen, glutationproduktionen i kroppen, bildning av östrogen, hormonnivåerna, histaminnivåerna och fosfolipidsyntes (1) (2).

Metyleringen sker under vår utveckling till människa och sedan på ett annat sätt under hela livet. Man påverkar alltså sina gener genom kost och livsstilsfaktorer som påverkar ens hälsa och vad man för över till sina barn. DNA:et och dess information ändras inte i sig, men vilken information cellen använder som i sin tur gör att den fungerar bättre eller sämre (3).

MTHFR

MTHFR (Methylen Tetrahydrofolat Reductas), är ett enzym i kroppen som ansvarar för metyleringsprocessen i varje cell (4). Ca 30-50 % av oss har någon typ av MTHFR-defekt som gör att enzymet inte presterar tillräckligt bra, vilket kan leda till en mängd olika hälsoproblem. Enzymet MTHFR omvandlar folsyra till en aktiv form som våra kroppar behöver. Det är ett nyckelenzym i en viktig avgiftningsreaktion i kroppen som omvandlar homocystein (giftigt) till metionin (godartad). Om detta enzym försämras, försämras denna avgiftningsreaktion, vilket leder till höga homocysteinblodnivåer.

En nedsatt MTHFR-aktivitet kan kopplas till depression, ångest, trötthet, migrän, autism, infertilitet, fosterskador, histaminintolerans, ökad risk för cancer, hormonobalans, dålig avgiftningsförmåga, samt många fler hälsoproblem (5). Genom studier har man även sett en koppling mellan dålig metylering och sjukdomstillstånd som fibromyalgi (6) och kroniskt trötthetssyndrom (7).

Under- och övermetylering

Under- eller övermetylering kan orsakas av MTHFR-defekter, näringsobalanser, livsstilsfaktorer, miljötoxiner och tillsatser i maten som t.ex vissa färgämnen. Hos en person med metyleringsfel är det mycket vanligare med “undermetylering” än “övermetylering”. Vid undermetylering saknas oftast aktiva halter av folsyra och B12 i cellerna. Man kan ha näringsämnena i blodet, men problemet är att de inte når cellerna. Det kan ske vid t.ex metyleringsdefekter, att man inte kan omvandla folsyra och B12 till dom aktiva formerna, otillräckliga mängder via kosten eller läkemedel som begränsar folsyrahalten i kroppen.

Tecken på att undermetylering eller övermetylering kan finnas med i bilden vid (8):

Höga halter folsyra i blodet = undermetylering
Höga homocysteinhalter = undermetylering
Höga folsyravärden = undermetylering
Reaktioner mot tillskott av metylkobalamin (B12) = övermetylering

För att ta reda på sina blodvärden av olika ämnen så kan man göra en blodanalys genom t.ex Werlabs.

Att stödja kroppen vid metyleringsobalans:

Se efter din kost – Ät en ren, näringsrik och balanserad kost med bra proteinkällor, rätt sorts fett och mycket frukt och grönt. Se till att du inkluderar råkost och antiinflammatoriska livsmedel och kryddor. Mer om antiinflammatorisk kost kan du läsa om här.

Åtgärda näringsbrister – Näringsbrister är en av de främsta orsakerna till nedsatt metylering. Här är de två viktigaste näringsämnena B12 och B9 (folat), men andra näringsämnen som metionin, cystein, taurin, DHA, zink, magnesium, kalium, riboflavin, D-vitamin, C-vitamin, niacin, pyridoxin, betain, kolin och svavel spelar också en roll för metyleringsprocessen (9).

En person med undermetylering kan behöva få i sig extra zink och magnesium och kan vid behov inta metyl-b-plex som innehåller metyl-formerna av B12 och B9 (folsyra) samt B1, B2, B3, B6, kolin och trimetylglycin som samtliga behövs för en bra metylering. En person med övermetylering bör istället se till att få i sig tillräckligt med niacin och kalium (8) samt metylerings-adaptogener som t.ex gurkmeja (curcumin).

Se efter din tarmflora – Tarmbakterierna spelar en betydande roll i metyleringsprocessen och obalans i tarmfloran kan bidra till under- eller övermetylering (10) (11) (12) (13). En bra kosthållning i kombination med att du får i dig mjölksyrabakterier (probiotika), enzymer, och bitterörter för matsmältningen kan hjälpa till att få mag-tarmsystemet i balans.

Minska exponeringen av metyleringshämmare – Metyleringshämmare kan störa funktioner i kroppen som är beroende av metyleringen. Exempel på metyleringshämmare är läkemedel som; valproinsyra, kolestyramin, P-piller, PPI, antibiotika och Nitrogenoxid, som vissa patienter får hos tandläkaren (14).

Minska konkurrensen om metyldonorer – Metyldonorer bär och donerar metylmolekyler som behövs för en bra metylering. Konkurrensen om meyldonorer orsakas av t.ex miljögifter, högt histaminintag, höga östrogennivåer, akut eller kronisk stress och kronisk infektion eller försvagat immunsystem. Exempel på en metyldonor är ämnet Trimetylglycin som förekommer i t.ex betor, spenat och broccoli. Trimetylglycin finns även som nämnt ovan i kosttillskottet metyl-b-komplex.

Balansera metylering med metyleringsadaptogener – En ”adaptogen” är en växtbaserad förening som hjälper kroppens system i balans på en biokemisk väg.  Metyleringsadaptogener kan bidra till bättre balans av metyleringen vid både under- och övermetylering. Exempel på metylerings-adaptogener är curcumin, betanin, anthocyaniner, quercetin, rosmarinsyra, lykopen och sulforafan. Dessa fytonäringsämnen finns i olika frukter, örter och grönsaker. Vissa finns även som kosttillskott.

Övrigt för att stödja metyleringen – Fysisk aktivitet, studsmatta, massage, Basta, heta bad, tarmrening och yoga kan vara ett bra komplement för att stödja kroppens avgiftningssystem och därmed vara en bra hjälp vid metyleringsfel.

Relaterade inlägg:

 

KÄLLOR, REFERENSER & ARTIKLAR



(1) Nutrition and epigenetics: An interplay of dietary methyl donors, one-carbon metabolism, and DNA methylation - https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3405985/

(2) Role of genetic and environmental factors in DNA methylation of lipid metabolism - https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6146210/

(3) Human methylenetetrahydrofolate reductase: isolation of cDNA, mapping and mutation identification. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7920641

(4) A Second Genetic Polymorphism in Methylenetetrahydrofolate Reductase (MTHFR) Associated with Decreased Enzyme Activity

(5) Methylenetetrahydrofolate Reductase Deficiency. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28520345

(6) Regland B, Forsmark S, Halaouate L, et al. Response to vitamin B12 and folic acid in myalgic encephalomyelitis and fibromyalgia. PLoS One. 2015;10(4):e0124648

(7) Harmon DL, McMaster D, McCluskey DR, et al. A common genetic variant affecting folate metabolism is not over-represented in chronic fatigue syndrome. Ann Clin Biochem. 1997; 34(Pt4):427-9

(8) Wilhelmsson, Peter. Näringsmedicinska Uppslagsboken, Örtagården, 2007

(9) Nutrition and epigenetics: an interplay of dietary methyl donors, one-carbon metabolism and DNA methylation: https://doi.org/10.1016/j.jnutbio.2012.03.003

(10) Folate Production by Bifidobacteria as a Potential Probiotic Property: https://aem.asm.org/content/73/1/179.short

(11) Synthesis and utilisation of folate by yoghurt starter cultures and probiotic bacteria: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0168160502001708

(12) Gut Microbiota as an Epigenetic Regulator: Pilot Study Based on Whole-Genome Methylation Analysis: https://mbio.asm.org/content/5/6/e02113-14.short

(13) Inhibition of histone deacetylase activity by butyrate: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12840228

(14) Cobalamin deficiency and subacute combined degeneration after nitrous oxide anesthesia: A case report: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0003999304002680

 

{ 4 comments… read them below or add one }

1 Carro januari 23, 2019 kl. 10:34

Bra inlägg, jätteintressant!

Svara

2 Mikaela Bjerring januari 23, 2019 kl. 10:42

Tack! 🙂

Svara

3 Kalle februari 7, 2019 kl. 14:42

Grymt bra inlägg!

Svara

4 Mikaela Bjerring februari 7, 2019 kl. 14:46

Tack Kalle! 🙂

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: