Musik påverkar våra känslor och vår sinnesstämning. Dessa känslor påverkar i sin tur nervsystemet som har en stor inverkan på kroppen, både fysiskt och psykiskt. Det är även denna vetenskap som musikterapi och ljudterapi grundar sig i.

Vi upplever omvärlden genom våra sinnen

Vi upplever omvärlden genom våra sinnen. Utan dessa skulle vi inte ha förmågan att ta emot och uppleva ljud, beröring, ljus, färger, former, dofter och olika smaknyanser som vi dagligen får erfara. Alla dessa intryck från våra sinnen sammanställer vi och integrerar med tidigare erfarenheter och det som vi upplever just nu. Påverkan från de subtila elementen: ljud, beröring, ljus, smak och doft på de olika sinnesorganen: öron, hud, ögon, tunga och näsa påverkar hela vår världsuppfattning och därigenom även hur vi mår. 

Hur uppstår ljud?

Ljud består av vibrationer hos partiklar och föremål. Ljudalstrande vibrationer är energi som finns närvarande i allt från minsta atom inom oss själva, till allt runt omkring oss i hela universum. På grund av vår begränsade hörsel så kan vi bara uppfatta en liten del av alla ljud i denna universella kraftkälla, men det hindrar oss inte från att bli starkt påverkade.

Hur musik påverkar oss

Människor har i alla kulturer under årtusenden använt ljud i terapeutiskt syfte. Musik har många fysiska och psykiska effekter på kroppen och stimulerar våra känslor och vår sinnesstämning. Det påverkar vår andning, puls och blodtryck. Det kan till exempel hjälpa oss att slappna av, eller ge oss energi, förbättra rörligheten och koordinationen.

Teorin bakom musikterapi är helt enkelt att det bidrar med att ta bort blockeringar och stress på inre organ, körtlar och energibanor, samtidigt som det skänker harmoni till kropp och själ. Vi vet alla hur musik kan påverka oss genom att förstärka våra känslor. Det kan få oss att koppla av och känna oss lugna och trygga. Det kan även öka energin och ge känslan av upprymdhet beroende på vilken musik vi väljer att lyssna på. Vi kan även uppleva sorg och nedstämdhet om musiken vi hör är kopplad till ett ledsamt minne, eller glädje och lycka om musiken är kopplad till sådana minnen.

Dessa känslor påverkar i sin tur nervsystemet som har en inverkan på kroppen både fysiskt och psykiskt. Det är denna vetenskap som ligger till grund för musikterapi och ljudterapi som kan bidra med en läkande effekt på kropp och själ. Mozarteffekten och Tomatismetoden är några exempel för hur musik och ljud kan påverka oss på ett djupare plan.

Mozarteffekten

Det började med en förtidigt född flicka i Chicago som hade en väldigt liten chans att överleva. Flickan fick lyssna på musik av Mozart och med musikens hjälp överlevde hon. Detta ledde till fortsatt forskning. Läkaren Frances H. Rarausher kom genom studier fram till att genom att lyssna på musik och då framför allt Mozart stimuleras symmetriverksamheten som förknippas med avancerade hjärnfunktioner. Det innebär snabbare tankegång, förbättrad koncentrationsförmåga och större inlärningsförmåga.

Forskaren Frances H. Rauscher och hennes kollegor gjorde en studie vid University of California. 36 psykologistuderande studenter gjorde ett intelligenstest efter att ha lyssnat på musik. De som hade fått lyssna på Mozart hade förbättrat sina resultat avsevärt jämfört med dom som fått lyssna på annan musik.

Vid ett senare tillfälle gjordes ett nytt experiment där 79 studenter skulle beskriva hur ett abstrakt mönster som liknande ett hopvikt papper skulle se ut då det vecklades ut. I fem dagar fick de göra dessa övningar. En grupp fick lyssna på Mozart, en fick sitta i tystnad och en tredje grupp fick lyssna på blandad musik så som dansband och ljudböcker. Efter studien kunde man redovisa att alla grupper förbättrat sina resultat från dag till dag. Men gruppen som lyssnat på Mozart hade förbättrat sina resultat med 62% jämfört med 14% för den tysta gruppen och 11% för blandgruppen.

Tomatismetoden

Senare forskning utförd av Dr. Alfred Tomatis gjorde Mozarteffekten mer känd, men den visade också på ljudets och musikens helande kraft i allmänhet. Hans teori bygger på att fostret i livmodern redan vid 16 veckors ålder uppfattar ljud och att ljuden som finns mellan barnet och dess omgivning påverkar fostret på så hög grad att det är nödvändigt för en normal utveckling.

Tomatismetoden är idag en erkänd neuro-sensorisk träningsmetod som hjälper hjärnan att hantera, sortera och prioritera information snabbare och bättre. Hjärnan tränas genom datorbearbetade, komplexa ljud via trumhinnan och vibrationer i skallbenet med specialbyggda hörlurar. Ljudet är inte statiskt som på en CD, utan dynamiskt med en gradvis ökad svårighetsgrad.

Det är ingen tvekan om att ljud och musik har en stor inverkan på oss och att det kan stimulera våra sinnen på många nivåer. 

Källor och Referenser:

(1) Mozarteffekten, av Don Campbell, Richters förlag AB, 1999 ISBN 91-7715-507-6

(2) Musikterapi i grupp – Sahlgrenska universitetssjukhuset: http://www.sahlgrenska.se/sv/SU/Forskning/Kompetenscentrum/Projekt-och-utvecklingsarbeten-2/Musikterapi-i-grupp1/

(3) Musik i vården ökar livskvaliten: http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pmimportocharkiv/pressmeddelandenarkiv2013/musikterapiivardenokarlivskvaliteten.5.6e9ea80713ceb7970513b9.html

(4) Musikterapi med personer med autismspektrumdiagnoser.  http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/14651858.CD004381.pub3/abstract

(5) Musikterapi för barn med försenad utveckling D.Aldridge, G Gustorff and L Neugebauer. A Pilot study of music therapy in the treatment of children with developmental delay. Complementary Therapies in Medicine (1995)3,4,197-205. http://www.internethealthlibrary.com/Therapies/MusicTherapy-Research.htm

(6) Musikterapi vid depression hos vuxna. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/14651858.CD004517.pub2/abstract

(7) Musikterapi med barn och ungdomar med emotionella problem och beteendeproblematik Gold, C; Voracek, M; Wigram, T;. Effects of music therapy for children and adolescents with psychopathology: A meta-analysis. Journal of Child Pyschology and Psychiatry and Allied Disciplines. 2004, 45(6), ss. 1054-1063. http://onlinelibrary.wiley.com/enhanced/doi/10.1111/j.1469-7610.2004.t01-1-00298.x

Relaterade inlägg:

• Räddningsdroppar – skapa balans i ditt känsloliv
• Den läkande kraften av en kram
• 14 tecken på att du kan vara högkänslig
• Rosmarinolja och lavendelolja kan minska stress enligt studier
• Dofterna som ger dig bättre koncentration