– Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Bodystore.com –
Bovete är trots namnet inte besläktat med vete och är inget sädesslag. Det är en ört som är naturligt glutenfri och som ingår i samma familj som rabarber och ängssyra. Namnet bovete kommer från holländskans boekweit som betyder bokvete, eftersom kornen liknar bokollon och smaken påminner om vete.
Kort om örten bovete
Bovete kommer ursprungligen från Asien, men nämns redan på 1600-talet i svensk litteratur. Man tror att den fördes till Europa av Mongolerna. Kina och Ryssland har länge varit de största producenterna av Bovete. I Sverige kan örten bara odlas i de södra delarna eftersom den är känslig för kyla och frost.
Bovete har länge använts inom många kulturer. Japanska sobanudlar, nederländska och ryska plättar, en typ av italiensk pasta och bakverk från Bretagne är några exempel på maträtter och livsmedel där bovete är den primära ingrediensen. Bovete är naturligt glutenfritt och har en mild smak som påminner om vete, vilket gör den uppskattad för bakning och matlagning.
Näringsinnehållet i bovete
Bovete innehåller samtliga essentiella aminosyror. Man hittar även flavonoiden rutin som fungerar som en antioxidant. Bovete är även en rik källa till aminosyran tryptofan som kroppen använder som utgångsmaterial för att tillverka serotonin och melatonin. Vidare är bovete rikt på B-vitaminer, fibrer och mineraler som kalium, järn och magnesium. Dessutom är örten väldigt lättsmält för magen.
Att tillreda och använda helt bovete
I bovetets skal finns ett färgämne som kallas fagopyrin som kan framkalla allergiska reaktioner. Genom att skölja det i hett vatten förstörs ämnet. När man kokar oskalat bovete börjar man därför med att skölja det i hett vatten eller kokar upp det i vatten som sedan hälls bort och ersätts med nytt kokvatten. På så sätt får man bort eventuella rester av fagopyrin. Om man köper skalat bovete bör det inte finnas något fagopyrin kvar, men det är ändå bra att skölja det för säkerhets skull.
Det går även att tillreda och äta bovete RAW genom att blötlägga det över natten. Vid blötläggningen startar en process som gör att den skyddande hinnan runt fröet släpper. Det börjar då frisätta levande enzymer i tron om att det ska börja gro. Under den processen bryts antinutrienterna ner och näringsämnena aktiveras, vilket gör att kroppen lättare kan tillgodogöra sig dom. Börja med att avlägsna fagopyrinet. Lägg bovetet i en sil och slå över hett vatten, följt av att du sköljer det i kallt vatten. Lägg över bovetet i en skål, häll på vatten så att det täcks helt och blötlägg i ett dygn. Efter blötläggningen sköljer du av bovetet noga och därefter är det redo att ätas.
Helt bovete som tillreds genom kokning eller blötläggning kan t.ex. ersätta ris eller bulgur. Det är även gott att strö över salladen eller göra gröt av. Bovetemjöl är populärt för att baka bröd eller göra pannkakor med.
Att grodda bovete
Bovete går utmärkt att grodda och har ett högt näringsvärde och en god smak. Genom att grodda bovetekärnor ökar näringsvärdet mer än 20 gånger. Detta beror på den ökade biotillgänglighet av näringsämnena som sker genom groddningen. Hur du går tillväga kan du läsa i inlägget ”Så groddar du bovete”.
Jag bakar ofta bröd på bovete och det blir verkligen gott!
Bovete är fantastiskt att baka med! 🙂
Bovete är gott och jag blir inte lika tung i magen från vete.
Ja en fördel med bovete är att det är väldigt lättsmält.
Såg din blogg om quinoapuffar och hur man gör egna. Kan man inte göra egna bovetepuffar? Och hur gör man i så fall.
Det vet jag faktiskt inte har aldrig provat.:)