– Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost –

Stress har 3 faser som även kallas GAS (generaliserade anpassnings-syndrom). GAS är ett reaktionsmönster som utlöses som svar på svåra påfrestningar. Det var Hans Selye som var först med att beskriva dessa faser på 1950-talet. Han kallade det för Selye anpassningssyndrom, vilket han senare ändrade till benämningen stressyndromet.

De 3 stressfaserna:

Fas 1: Alarmfasen – Denna fas brukar vara en kortvarig reaktion på stress. Man reagerar chockartat på grund av att kroppens försvarskraft mobiliseras, bland annat genom ökad adrenalinproduktion.

Fas 2: Motståndsfasen – Denna fas innebär att hypofysen producerar stresshormonet ACTH som stimulerar sekretionen av glukokortikoider från binjurebarken. Det hjälper kroppen att hantera stressen. Under denna fas får man skärpta sinnen och en högre metabolisk hastighet för att kunna prestera bättre. Man reagerar oftast snabbt och kraftfullt, vilket gör det möjligt för kroppen att överleva under den förlängda perioder av hög stress. Hur länge kroppen klarar av detta varierar från person till person. Om man lyckas bemästra stressituationen går hormonproduktionen tillbaka till normalt igen. Om inte så fortsätter överproduktionen tills hypofysen inte längre kan producera mer ACTH och kroppen övergår till fas 3.

Fas 3: Utmattningsfasen – I denna fas är det kritiskt. Stressförsvaret bryter samman med skadliga konsekvenser för kroppen. Det är det vi kallar för att bli utbränd. När man blir utbränd kan kroppen inte längre hantera stressen och inte producera tillräckligt med hormoner och energi för att klara av de dagliga rutinerna. När detta händer är det viktigt att vila och eventuellt göra en kostomläggning tillsammans med andra livsstilsförändringar.

Stresshantering

När man upplever återkommande eller långvarig stress gäller det att man lär sig hantera den. Att ta tag i grundorsaken till stressen och göra de livsstilsförändringar som krävs. Det är även viktigt att möta kroppens näringsbehov. Vid stress förbrukar kroppen mer av vissa näringsämnen och behovet ökar. Ett kosttillskott speciellt anpassat för stress kan då många gånger förbättra ditt välmående genom näringsbalans. Det finns även adaptogena örter som till exempel ashwagadha, rosenrot, schisandra, rysk rot och gotu kola, som kan hjälpa kroppens anpassningsförmåga vid stress. Du kan läsa mer på sidan ”Stress – Stresshantering’”.

Källor och Referenser:

Stress and the General Adaptation Syndrome: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2038162/

Reminiscences of Hans Selye, and the Birth of “Stress”: https://www.stress.org/about/hans-selye-birth-of-stress/

Relaterade inlägg:

• Räddningsdroppar – Skapa balans i ditt känsloliv
• Det ökade behovet av B-vitaminer vid stress
• Magnesium – vår antistress mineral
• Schisandra och rosenrot vid stress
• 10 vanliga tecken på magnesiumbrist