– Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost –

Sambandet mellan tarmfloran och hjärnan har blivit studerat under en lång tid, men det är först på senare år som man verkligen börjat förstå på vilken hög nivå som vår tarmflora faktiskt styr vår hjärna. Sammansättningen av tarmbakterierna har man kunnat förknippa med en rad olika sjukdomar och man har sett att en balanserad tarmflora spelar en betydande roll för den mentala hälsan.

Hur tarmfloran påverkar hjärnan

Tarmflorans betydelse för vår mentala hälsa har på senare år varit ett hett ämne. Genom forskning har man sett att våra tarmbakterier kommunicerar med nervsystemet och hjärnan, och påverkar våra tankar, vårt beteende och summan av hela vårt välmående. Man har sett att mikrober i tarmen kan störa balansen i hjärnan till den grad att man kan utveckla mental ohälsa som ångest, depression och försämrat minne (1). Samtidigt har man sett att goda tarmbakterier har motsatt effekt och kan förhindra mental ohälsa. Tarmfloran och hjärnans välmående hänger alltså ihop på en mycket hög nivå.

Att skadliga bakterier i tarmen kan övermanna hjärnan och på så sätt påverka den mentala hälsan beror bland annat på att tarmbakterierna utsöndrar en mängd signalsubstanser. Dessa tar över kontrollen av hormonproduktionen i hjärnan. T.ex. produceras den största delen av kroppens lyckohormon serotonin i tarmen. En del av signalsubstanserna som utsöndras i tarmen tas upp av blodet och transporteras till hjärnan. Väl i hjärnan påverkar de våra tankar, välmåendet och vårt humör. Nerverna på utsidan av tarmen får hjälp av andra signalsubstanser att producera nervsignaler som leder upp mot hjärnan. På så sätt kan bakterier som finns i våra tarmar styra vårt mentala tillstånd (2).

Studier kopplar mag-tarmproblem till psykisk ohälsa

Vid en studie (3) som publicerades i juli 2016 och som utfördes av forskare vid University of Newcastle i Australien, kunde man se en direkt koppling mellan mag-tarmproblem och psykisk ohälsa. Under 1 år följde man 1900 personer. Under den tiden som kontrollstudien pågick uppstod först mag-tarmproblem följt av psykisk ohälsa i två utav tre fall. I en tredjedel av fallen såg man en omvänd ordning där psykologiska problem uppstod först, följt av mag-tarmproblem.

Hos de personer som redan led av psykiska besvär när studien påbörjades såg man att dessa löpte 30 procent högre risk än andra att drabbas av IBS under det året som studien pågick. Man kunde även se en signifikant ökad risk för personer med IBS att utveckla psykisk ohälsa. Forskningsledaren för studien Nicholas Talley noterade i resultatrapporten att fynden är ett genombrott i förståelsen av IBS, men även att man kunnat se att ångest, depression och psykisk ohälsa generellt hänger ihop med mag- tarmhälsan. Samma australienska forskargrupp har tidigare sett liknande resultat då man under 12 år följde patienter i epidemiologiska observationsstudier. Den senare studien var dock under mer kontrollerande former.

Även om det bara är nyligen som intresset att förstå tarmens mikrobiom ökat inom modern forskning, så finns det observationer och experiment från så tidigt som 1820-talet. Det var då den amerikanske kirurgen William Beaumont såg en stark koppling mellan känslor som rädsla och ilska och magens välmående. Dessa iakttagelser publicerade William Beaumont 1833 i boken ”Experiments and Observations on the Gastric Juice and the Physiology of Digestion” (4).

Att stödja tarmfloran

Bakteriefloran påverkas av maten du äter, hur du äter, hur bra matsmältningen fungerar, din sinnesstämning och andra livsstilsfaktorer. Vanliga orsaker till obalanserad tarmflora är dålig kosthållning, nedsatt immunförsvar, stress, mediciner, antibiotika, infektion i tarmen, långsamma tarmrörelser och surt pH-värde i tarmen.

Att stödja tarmfloran kan man göra genom att främja tillväxten av goda tarmbakterier genom att äta mat som blivit mjölksyrad och fermenterad. Man kan även inta tillskott av nyttiga mjölksyrebakterier. Det är även viktigt att äta tillräckligt med fibrer och en kost rik på enzymer och komplettera med enzymtillskott vid behov. Mer om hur du stödjer tarmfloran och maghälsan kan du läsa här.

Källor och Referenser:

(1) Hadhazy, A. Think Twice: How the Gut’s “Second Brain” Influences Mood and Well-Being. Scientific American (elektronisk) (2010-02-12) 

(2) Friedman, L S (red.) The Sensitive Gut. Special Health Report. Harvard Medical School. Boston: Harvard Health Publications, 2010.

(3) Australiensk studie kopplar: IBS till psykisk ohälsa http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apt.13738/full

(4) Beaumont, William. Experiments and Observations on the Gastric Juice and the Physiology of Digestion.  Edinburgh: Neill & Co, 1833.

Relaterade inlägg:

• Så påverkar tarmfloran ditt immunförsvar
• Dålig tarmflora är kopplat till övervikt
• Studie på probiotika vid kronisk trötthet
• Att stödja tarmfloran och maghälsan