– Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Glimja och Svensk hälsokost –
Jod är ett mineral, ett spårämne som finns i alla kroppens celler. Det har betydelse för ämnesomsättningen, nervsystemet, huden och normal kognitiv funktion. Det har inte minst betydelse för normal funktion av sköldkörteln och produktionen av våra sköldkörtelhormoner.
Artikelns innehåll:
- Vad är jod?
- Vilka funktioner har jod i kroppen?
- Symptom vid jodbrist?
- Hur får man i sig jod från maten?
- Kosttillskott med jod
Vad är jod?
Jod är ett mineral som är involverat i en rad viktiga kroppsprocesser. Normalt finns det 20-50 mg jod i kroppen. Alla celler innehåller jod, men den största mängden (cirka 75 procent) finns i sköldkörteln och musklerna. Dessutom finns cirka 10 procent i huden och 7 procent i skelettet. Resterande finns fördelat i övriga kroppen, speciellt i CNS (centrala nervsystemet), äggstockarna, bröstkörtlarna och prostatan (1).
I hjärnan är jod mest koncentrerat i den del som kallas substantia nigra. Det är där signalämnet dopamin tillverkas som är inblandat i belöningssystemet och motoriken (1). När vi får i oss jod omvandlas det i tarmen till jodid. I första hand utsöndras jod genom njurarna och i andra hand genom saliv, svett, tårar och galla.
Eftersom kroppen inte kan lagra jod måste vi se till att få i oss mineralet regelbundet för att inte få brist (1). Kroppen kan ta upp jod lätt från både organisk och oorganisk form.
Vilka funktioner har jod i kroppen?
(Godkända hälsopåståenden av EFSA) (2)
- Jod bidrar till normal produktion av sköldkörtelhormoner och normal sköldkörtelfunktion
- Jod bidrar till normal kognitiv funktion
- Jod bidrar till nervsystemets normala funktion
- Jod bidrar till normal energiomsättning
- Jod bidrar till att bibehålla normal hud
Som nämnt finns den största mängden jod i sköldkörteln, där mineralet bidrar till normal sköldkörtelfunktion och produktion av sköldkörtelhormoner. Hypofysen i hjärnan skickar ut hormonet TSH som i sin tur reglerar sköldkörtelns produktion av hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). Tillsammans med aminosyran tyrosin är jod en nyckelkomponent för att sköldkörtelhormonerna T4 och T3 ska kunna bildas (1). Många viktiga kroppsfunktioner påverkas av dessa hormoner. Inte minst ämnesomsättningen och reproduktionen. Dessutom påverkar sköldkörtelhormonerna även andra hormoner i kroppen.
Sköldkörtelhormonerna hjälper till att kontrollera hastigheten på din ämnesomsättning, vilket är den process i kroppen som omvandlar mat till energi och värme. Vid låg produktion av sköldkörtelhormoner förbränner kroppen färre kalorier. Det innebär att mer kroppsfett lagras, och att mindre energi och kroppsvärme produceras.
Mineralet bidrar också till normal kognitiv funktion, vilket omfattar vår förmåga att tänka, förstå, fokusera, lära oss, minnas etc. Jod har också betydelse för att nervsystemet ska fungera normalt. Som nämnt finns det även en större mängd jod i huden där det bidrar till att bibehålla en normal hud. Det hjälper till att reglera hudens fuktnivå och förnya de nedre skikten av huden.
Symtom vid jodbrist
Jodbrist leder till nedsatt produktion av sköldkörtelhormoner, vilket gör att hypotyreos uppstår. Det kan leda till förstorad sköldkörtel, så kallad struma. Symtom på låga nivåer av jod kan vara (3) (4):
- Trötthet och energibrist
- Nedstämdhet och irritation
- Nedsatt kognitiv funktion
- Försämrad ämnesomsättning som kan bidra till viktökning
- Dålig cirkulation
- Frusenhet, kalla händer och fötter
- känslighet för temperaturförändringar
- Muskelkramper och muskelsvaghet
- Infektionskänslighet
- PMS och rikliga menstruationsblödningar
- Förstoppning
- Torr hud, sämre hudkvalité och håravfall
Hur får man i sig jod från maten?
Mager fisk och skaldjur från havet innehåller en betydande mängd jod. Alger så som kelp, kombu, arame, dulse och nori är också mycket rika källor. Man kan även hitta en del jod i kött, ägg och mjölkprodukter. Mängden beror dock helt på hur mycket jod djuret har fått.
Förr var jodbrist och struma väldigt vanligt i Sverige. På 1930-talet började man jodberika bordsaltet, vilket minskade problemet markant. Havssalt och himalayasalt innehåller väldigt lite jod, med det finns jodberikat havssalt att köpa.
Man ska även vara medveten om att cirka 70 procent av jodet förstörs vid tillagningen av maten (1). Om man inte äter en kost som är tillräckligt rik på jod kan man komplettera med ett kosttillskott.
Exempel för kosttillskott med jod:
- Närokälla Jod Eko (kapslar)
- Helhetshälsa Eko-Jod (kapslar)
- Holistic Lugols lösning (flytande)
- Better You Jod (kapslar)
- Healthwell Jod Kelp (kapslar)
Källor och Referenser:
(1) Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinska uppslagsboken Örtagårdens bokförlag, ISBN: 91-631-7910-5.
(2) EFSA godkända hälsopåståenden för olika näringsämnen: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:02012R0432-20170822&qid=1566209583432&from=SV
(3) Health Consequences of Iodine Deficiency. Sultan Qaboos Univ Med J. 2007 Dec; 7(3): 267–272. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3074887/
(4) 10 Signs and Symptoms of Iodine Deficiency. https://www.healthline.com/nutrition/iodine-deficiency-symptoms
Bra inlägg som alltid från dig! Önskar dig en riktigt fin dag!
/Lisa
Tack! 🙂 Önskar dig detsamma Lisa.
En så viktig mineral att komplettera kosten med för oss som bara äter havssalt. <3
Ja, äter man inte jodberikat salt så är det viktigt att få i sig mineralet från annat håll.
Tack för en bra blogg! Har hittat så mycket intressant att läsa.
Tack! Vad roligt att du uppskattar min blogg. 🙂
Så bra inlägg. Är själv vegan och tar Jod Kelp.
Roligt att du uppskattar inlägget. 🙂