– Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost – 

De flesta tänker nog på kolesterol som något skadligt, men det är faktiskt nödvändigt för vår existens. Det är involverat i många livsviktiga funktioner och behövs för varenda cell. Kroppen använder även kolesterol för att tillverka gallsalter, D-vitamin, vissa hormoner och signalsubstanser. Samtidigt kan förhöjda kolesterolnivåer som känt skapa hälsoproblem.

Artikelns innehåll:

• Vad är kolesterol?
• Kolesterolets funktion i kroppen 
• Skillnaden mellan HDL-kolesterol och LDL-kolesterol
• Förhöjda kolesterolnivåer i blodet
• Riskfaktorer för förhöjt kolesterol
• Livsmedel rika på kolesterol
• Hur sänker man högt kolesterol?

Vad är kolesterol?

Kolesterol är ett fettliknande ämne som rent kemiskt består av en steroid och en alkohol. Det finns i varje cell och är en viktig byggsten i cellmembranen som utgör det yttre skalet på alla celler. Tillsammans med mättat fett ger kolesterol våra celler stabilitet.

Kolesterol har en hög molekylär vikt och tillverkas främst i levern genom så kallad kolesterolsyntes. Vi får också i oss en viss mängd kolesterol via kosten, men den största mängden producerar kroppen själv. Förutom i levern finns en hög koncentration även i hjärnan och ryggmärgen.

Kolesterolets funktion i kroppen

Kolesterol har stor betydelse för ett flertal viktiga kroppsfunktioner (1). Som redan nämnt är det ett ämne som är nödvändigt för alla kroppens celler och spelar en viktig roll för att reparera celler som blivit skadade. Det är också ett ämne som är nödvändigt för tillverkningen av gallsalter. Galla är vitalt för matsmältningen och omsättningen av fetter från kosten. Kolesterol spelar också en roll för en välfungerande tarmslemhinna.

Vidare använder kroppen kolesterol som utgångsmaterial för att bilda D-vitamin. Det behövs också för tillverkningen av steroidhormoner såsom kortisol, aldosteron, androgener och könshormonerna testosteron, progesteron och östrogen. I hjärnan behövs kolesterol för att skapa signalsubstanserna serotonin och dopamin. 

Sammanfattning av kolesterolets funktion:

• Nödvändigt för alla kroppens celler
• Behövs för tillverkningen av gallsalter
• Nödvändigt för syntes av D-vitamin
• Utgångsmaterial för vissa hormoner
• Involverat i skapandet och funktionen av serotonin och dopamin

Skillnaden mellan HDL-kolesterol och LDL-kolesterol

När man pratar om kolesterol så brukar man skilja på LDL-kolesterol och HDL-kolesterol. Kolesterol beter sig som fett och är olösligt i vatten och blod. Det som gör att kolesterolet kan transporteras i blodet är lipoproteiner som lägger sig som ett hölje över kolesterolmolekylen.

Dessa lipoproteiner har olika täthet. LDL (low density lipoprotein), transporterar kolesterolet från levern ut till kroppens celler. HDL (high density lipoprotein), transporterar kolesterolet bort från cellerna tillbaka till levern. LDL brukar kallas för det dåliga kolesterolet och HDL för det goda kolesterolet. Båda fyller dock en viktig funktion i kroppen. Det finns även undergrupper av lipoproteiner så som VLDL (very low density lipoprotein) och IDL (intermediate-density lipoprotein).

Kroppen gör sig av med kolesterol genom att levern utsöndrar det till gallan. En del lämnar sedan kroppen via avföringen, medan en viss mängd återupptas i tarmen.

Förhöjda kolesterolnivåer i blodet

Många år med förhöjda nivåer av LDL det “dåliga kolesterolet” kan leda till att artärerna blir stelare och mindre flexibla. I sin tur kan det bidra till hjärt-kärlsjukdomar. HDL, det “goda kolesterolet”, hjälper till att hålla ditt kardiovaskulära system friskt, genom att transportera bort överflödigt LDL-kolesterol från artärerna tillbaka till levern. Det är alltså viktigt med en bra balans mellan LDL-kolesterol och HDL-kolesterol. Varken för höga eller för låga kolesterolnivåer är hälsosamt. När du får ditt kolesterol kollat, mäter man både HDL och LDL, det totala kolesterolet och triglycerider.

Kolesterol i sig själv orsakar inte hjärt-kärlsjukdomar, utan fungerar som ett reparerande ämne vid kärlskador och som ett skydd mot fria radikaler i blodet. Det som kan skapa problem är när kolesterolet är förhöjt under en lång tid. Överskottet kan då fastna i kärlväggarna och börja oxidera. Det tas då upp av makrofager, en slags vita blodkroppar som sväller och bildar något som kallas skumceller (2).

I blodkärlen syns dessa skumceller som gula fettstrimmor. När makrofagerna dör utvecklas en inflammatorisk reaktion i kärlväggarna och plack bildas bestående av skumceller, kolesterol och förkalkade cellrester. Placket bidrar till att blodkärlens väggar blir förtjockade, hårda och ojämna (2). Genom studier har man sett att en bra antioxidantaktivitet kan skydda mot att LDL-kolesterolet oxiderar (3) (4).

Riskfaktorer för förhöjt kolesterol

Förhöjda kolesterolvärden beror i de flesta fall på arv och livsstil. Övervikt, för lite motion, dålig kosthållning, stress, användning av tobaksprodukter och hög alkoholkonsumtion är alla riskfaktorer för att drabbas av förhöjda blodfetter. Vissa sjukdomstillstånd kan även öka risken för förhöjt LDL-kolesterol i blodet.

Livsmedel rika på kolesterol är till exempel:

• Mejeriprodukter
• Kött
• Fet fisk
• Ägg
• Räkor

Hur sänker man högt kolesterol?

För de flesta människor är det frågan om en sund kost och livsstil för att upprätthålla normala kolesterolnivåer. Du vill äta en ren och näringsrik kost och undvika processad mat, skräpmat, transfetter och för mycket långkedjiga mättade fettsyror. Om man äter och lever sunt behöver inte kolesterolrika livsmedel som ägg och räkor i måttlig mängd påverka kolesterolnivåerna i någon större utsträckning (5). Fet fisk är även rikt på omega-3 som hjälper till att balansera kolesterolet.

Kost och näring som påverkar kolesterolet:

Se till att du får i dig tillräckligt med omega-3 och en bra balans av omega-3 och omega-6. Det är känt att omega-3 fettsyran Alfa-linolensyra bidrar till att bibehålla normala kolesterolnivåer i blodet.

Medellånga mättade fettsyror (MCT) som det finns rikligt av i MCT-olja och kokosolja har man genom studier sett kunna sänka kolesterolet (6). Kallpressad kokosolja har en mild kokossmak och Neutral kokosolja är fri från doft och smak. Båda alternativen passar till all typ av matlagning och bakning.

Betaglukaner är en typ av vattenlösliga fibrer, vilka är kända för att bibehålla normala koleste­rolnivåer i blodet. Denna typ av fibrer finns det rikligt av i havre. En produkt som är speciellt framtagen för att sänka kolesterolet med hjälp betaglukaner är Betavivo.

Växtsteroler som finns i alla växter påminner mycket om kolesterol till sin kemiska struktur. Genom studier har man sett att en kost rik på växtsteroler kan minska förhöjt kolesterol (7). Att äta rikligt med grönsaker, bär, nötter, frön och baljväxter är därför en bra idé när man behöver få ner sina kolesterolvärden.

Rödris innehåller större mängder monakolin K som enligt studier kan sänka den totala kolesterolnivån i blodet, LDL-kolesterolet och triglyceridnivåerna (8). Redasin är en hälsokostprodukt som innehåller rödris tillsammans med Q10, folsyra, B6 och B12.

Livsstillsfaktorer som påverkar kolesterolet:

Att ha en bra stresshantering i sin vardag är av stor betydelse, eftersom hög stress har en negativ inverkan på våra blodfetter. Vid Stress producerar kroppen mer energi i form av metaboliska bränslen, vilket medför att levern producerar och utsöndrar mer LDL-kolesterol.

Övervikt är en stor riskfaktor för att drabbas av förhöjt kolesterol. Att bibehålla en hälsosam vikt minskar därför risken för hjärt-kärlsjukdom.

Att vi är tillräckligt aktiva är viktigt för hälsan överlag, inte minst för hjärt-kärlhälsan och för normala blodfetter. Se därför till att du rör på dig tillräckligt varje dag.

Undvik användning av tobak och överdriv inte konsumtionen av alkohol eftersom det har en negativ inverkan på blodfetterna.

Slutord:

Kolesterol är ett väldigt komplext ämne, där det fortfarande finns många frågetecken. Det är som sagt nödvändigt för vår existens, samtidigt som förhöjt kolesterol under en längre tid kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. En sund kost och livsstil är det bästa du kan göra för att undvika förhöjda blodfetter och upprätthålla en bra hälsa i allmänhet.

Källor och Referenser:

(1) New Insights into Cholesterol Functions: A Friend or an Enemy? Published online 2019 Jul 18. doi: 10.3390/nu11071645. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6682969/

(2) Näringsmedicinska uppslagsboken Andra upplagan 2011, Författare: Peter Wilhelmsson, Örtagårdens Bokförlag, ISBN: 91-631-7910-5

(3) Effect of Natural Food Antioxidants against LDL and DNA Oxidative Changes. Published online 2018 Oct 3. doi: 10.3390/antiox7100133. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6211048/

(4) Dietary antioxidants and paraoxonases against LDL oxidation and atherosclerosis development. PMID: 16596803 DOI: 10.1007/3-540-27661-0_9. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16596803/

(5) Dietary Cholesterol and the Lack of Evidence in Cardiovascular Disease. Published online 2018 Jun 16. doi: 10.3390/nu10060780. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6024687/

(6) Medium-chain fatty acids decrease serum cholesterol via reduction of intestinal bile acid reabsorption in C57BL/6J mice. https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-018-0267-x

(7) Cleveland Clinic: Boost Your Cholesterol-Lowering Potential With Phytosterols. https://my.clevelandclinic.org/health/articles/17368-phytosterols-sterols–stanols

(8) Red Yeast Rice for Hypercholesterolemia. Methodist Debakey Cardiovasc J. 2019 Jul-Sep; 15(3): 192–199.doi: 10.14797/mdcj-15-3-192. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6822657/

Relaterade inlägg:

• Hormonbalans med rätt kost och livsstil
• Så höjer du ditt serotonin naturligt
• 12 symtom på D-vitaminbrist
• Ashwagandha – Örten som återskapar balans i systemet