– Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost –

Syra-basbalansen är en viktig jämvikt i kroppen att ta hänsyn till. Denna kemiska balans styrs av kroppens förmåga att hantera och omsätta syror och baser. Genom rätt kost och livsstil så kan man Stödja denna balans och motverka att man blir försurad.

Teorin bakom syra-basbalansen

Teorin om syra-basbalansen skapades av den tyske forskaren Ragnar Berg som i över 40 år jobbade inom näringsforskning. På 1930-talet kunde han påvisa att vissa födoämnen är syrabildande som t.ex kött, socker och kaffe, samt att andra är basbildande för kroppen som t.ex de flesta grönsaker, frukter och bär. För att hålla en bra syra-basbalans bör 75 % av kosten vara basisk och bara 25 % syrabildande. År 1945, under andra världskriget så förstördes det sjukhus där Ragnar Berg arbetade och alla hans opublicerade arbeten gick förlorade. Det han redan hunnit få publicerat om människans mineral- och ämnesomsättning var dock tillräckligt för att göra honom till den ledande företrädaren för en ny syn på näringens betydelse. Det som Ragnar Berg främst blivit känd för är just teorin om syra-basbalansen (1).

Syra-basbalansen i kroppen

Olika organ i kroppen har olika pH-värde för att de funktioner som de är ämnade för ska fungera optimalt. Blodet är exempelvis alltid svagt basiskt med ett pH-värde 7,38 – 7,42. I magsäcken är pH-värdet väldigt surt, ca 1,7 beroende på saltsyran. I tunntarmen sker vårt största näringsupptag och där ska pH-värdet vara neutralt, ca 7 till svagt basiskt. Tarmens enzymer har en stor betydelse för näringsupptaget och är beroende av en svagt basisk miljö. Därför anses tarmens pH-värde vara otroligt viktigt för kroppens funktion och hälsa (2).

Det är livsviktigt att pH-värdet hålls inom dessa ramar. Kroppen har därför ett speciellt buffringssystem som automatiskt reglerar pH-värdet inne i celler och i blodet för att hålla det på en konstant nivå. pH-värdet i olika delar balanseras främst genom att kroppen producerar bikarbonat som regleras av njurarna och koldioxid i blodet som regleras av andningen. Njurarna reglerar pH-värdet i blodet genom att antingen tillverka bikarbonat och tillföra blodet om det är för surt eller utsöndra bikarbonat i urinen om blodet är för basiskt.

När vi andas förs luften ner i lungorna till alveolerna som är små luftblåsor som luftrören förgrenas ut i. I alveolerna tas luften upp av blodet och transporteras runt i kroppen så att alla vävnader och organ kan bli syresatta. Blodet är nu rikt på koldioxid och fattigt på syre. Koldioxiden i blodet omvandlas till kolsyra och bikarbonat. Desto mer koldioxid och kolsyra som finns i blodet, desto surare blir blodet. När de röda blodkropparna når tillbaka till lungorna förvandlas bikarbonatet åter till koldioxid som vi sedan andas ut. Hjärnans kontroll av in- och utandningen regleras främst av koldioxidhalten i blodet och inte av syrebrist.

När de röda blodkropparna känner av att det finns för mycket koldioxid frisätts syre. Det betyder att ju mer koldioxid närvarande, ju mer syre frisläpps. När vi andas ut koldioxid minskar också nivån av kväve i blodet vilket medför att pH-värdet stiger och blodet blir mer basiskt. Andningen är därmed en viktig pH-regulator. Det är därför otroligt viktigt att vi andas rätt.

Vad händer med syraöverskottet?

En ökad mängd syra eller bas i blodet leder som sagt till omedelbar kompensation från en mängd olika buffringssystem som är utvecklade för att bibehålla pH-värdet på en konstant nivå i blodet och cellerna. Men när kroppen behöver ta från buffertsystemet så störs syra-basbalansen i andra delar och kroppen förlorar sin alkaliska reserv.

När det finns överskott av syra i kroppen så måste det givetvis ta vägen någonstans. En del utsöndras via urinen och svett. Det resterande överskottet försöker kroppen lagra på ett så ofarligt sätt som möjligt, så att inte blodet och cellerna ska påverkas. Först och främst lagras syraöverskottet i bindväven. När inte det räcker till lagras syror även i lederna. Detta är inte akut livshotande för kroppen, men problem med värk och smärta i muskler och leder kan uppstå. Även kroppens allmänna tillstånd påverkas på den här nivån. Om försurningen fortsätter tas den basiska mineralen kalcium från skelettet för att försöka häva försurningen som gör att skelettet urkalkas och på sikt leder det till benskörhet (3). Eftersom syraöverskott hämmar upptaget av magnesium i njurarna kan brist på mineralet uppstå. När vi får syraöverskott så kan det orsaka smärta, värk och bidra till ökad inflammation i kroppen som i sin tur kan leda till en lång rad sjukdomstillstånd (4). Det sista kroppen vill göra, men gör när det blir riktigt, riktigt illa, är att försöka häva tillståndet genom att ta bikarbonat från blodet. Då börjar blodet surna och acidos uppstår (5). I det här läget är man riktigt sjuk.

Att stödja syra-basbalansen

Syra-basbalansen påverkas av ett flertal faktorer relaterat till kost och livsstil. Som du redan läst så spelar rätt andning en stor roll. Fysisk träning och motion stödjer syra-basbalansen eftersom det förbättrar andningen och en del sura restprodukter kan avlägsnas genom svetten. Stress och miljögifter har en stor negativ inverkan på syra-basbalansen. Även klimatet påverkar. Kallt väder är syrabildande, medan varmt väder är basbildande (6).

Kosten har givetvis en betydande roll. Genom att äta en mer basbildande kost och tillföra mer basiska mineraler så tvingas inte kroppen ta från sina reserver så som kalcium och magnesium från skelettet (7).
Under en övergångsfas där man misstänker att det finns mycket lagrad syra att driva ut kan man ta hjälp av ett tillskott som Basbalans. Alger, spannmålsgräs och andra greens kan även vara ett bra komplement till en annars balanserad kost. Kroppens pH-värde kan man mäta med hjälp av lackmuspapper.

Källor och Referenser:

(1) Syra-bas-balansen, Hälsokostrådets Förlag, Åke Färnlöf.

(2) Peter Wilhelmsson,Näringsmedicinska uppslagsboken Örtagårdens bokförlag, sidor: 81-87, ISBN: 91-631-7910-5,

(3) Dawson-Hughes B, Harris SS, Palermo NJ “Treatment with potassium bicarbonate lowers calcium excertion and bone resorption in older men and women.” J Clin Endocrinol Metab 2000 Jan;94(1):96-102

(4) Hamm L, Nakhoul N, Hering-Smith K S, “Acid-Base Homeostasis”. Clin J Am Soc Nephrol 2015 Dec 7; 10(12): 2232-2242

(5) Generellt om acidos: https://sv.wikipedia.org/wiki/Acidos

(6) Schwalfenberg G K “Review Article The Alkaline Diet: Is There Evidence That an AlkalinepH Diet Benefits Health?” Hindawi Publishing Corporation Journal of Environmental and Public Health Volume 2012

(7) Pizzorno J, Frassetto L A, Katzinger J, ”Diet-induced acidosis: is it real and clinically relevant?” British Journal of Nutrition (2010), 103, 1185–1194

Relaterade inlägg:

• Så håller du magen och tarmen i toppform
• Lär dig andas rätt med andningstekniker