Växtbaserad kost minskar inflammation enligt studier

av | nov 17, 2016 | Fysisk hälsa, Hälsa, Kost & Näring | 2 Kommentarer

Många studier visar att en växtbaserad kost kan minska inflammation i kroppen som ligger bakom en rad folksjukdomar. Att äta mer grönt och mindre animaliskt bidrar till både hälsan, miljön och djurens välmående. 

Växtbaserad kost minskar inflammation enligt studier

Studier: växtbaserad kost minskar inflammation

Enligt en systematisk litteraturgenomgång och metaanalys (1) som publicerades i tidskriften Obesity Reviews, förbättrar en växtbaserad kost markörerna för inflammation i blodet. 29 publikationer som uppfyllde kraven inkluderades, där totalt 2689 studiedeltagare ingick. Forskarna sammanfattade resultatet av metaanalysen att en växtbasearad kost kan associeras med förbättring av fetmarelaterade inflammatoriska profiler jämfört med en blandkost. En växtbaserad kost kan därmed vara ett bra sätt att både förebygga och behandla förhöjd inflammation.

En annan studie (2) som publicerade i tidskriften Nutrition Research, visade att en växtbaserad kost är det bästa sättet att minska inflammation i kroppen. I studien ingick 63 personer som randomiserat fick följa antingen en blandkost, semi-vegetarisk, fisk-vegetarisk, lakto-ovo-vegetarisk eller vegansk kost. Näringsintaget och värdena registrerades vid studiens start, efter två månader och efter sex månader. De som hade ätit en vegetarisk kosthållning visade alla signifikant bättre resultat för att motverka inflammation jämfört med de som ätit en blandkost när man mätte värden i blodet för inflammation. De som ätit veganskt hade dessutom mycket bättre blodfetter och kolesterolvärden än övriga kosthållningar under hela uppföljningstiden.

 

Källor och Referenser:

(1) Eichelmann F, Schwingshackl L, Fedirko V, Aleksandrova K. Effect of plant-based diets on obesity-related inflammatory profiles: a systematic review and meta-analysis of intervention trials. Obes Rev. Published online July 13, 2016.

(2) Gabrielle M. Turner-McGrievyemail, Michael D. Wirth, Nitin Shivappa, Ellen E. Wingard, Raja Fayad, Sara Wilcox, Edward A. Frongillo, James Hébert. Randomization to plant-based dietary approaches leads to larger short-term improvements in Dietary Inflammatory Index scores and macronutrient intake compared to diets that contain meat. Nutrition Research dec 2014. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.nutres.2014.11.007.

 

Relaterade inlägg:

Dela gärna

Följ på sociala medier

Du kanske även gillar detta

Fördelarna med att torrborsta kroppen regelbundet

Fördelarna med att torrborsta kroppen regelbundet

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost - Du kanske har hört talas om torrborstning, men inte riktigt vet varför man bör göra det? Här följer om 6 fantastiska fördelar med att torrborsta kroppen och hur du går till väga steg för steg. Vad är...

Matig sallad med rårivna rödbetor och dijonvinägrett

Matig sallad med rårivna rödbetor och dijonvinägrett

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost - Rödbetan är verkligen en fantastisk rotfrukt som kan tillagas på en mängd olika sätt. Inte minst är den riktigt god att avnjuta rå. Här följer ett enkelt recept för en matig sallad med rårivna...

6 vanliga tecken på D-vitaminbrist

6 vanliga tecken på D-vitaminbrist

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost - D-vitamin är känt som vårt solskensvitamin som vi själva kan producera på sommaren när solen står tillräckligt högt. Dessvärre är det inte möjligt på vår nordliga breddgrad under vinterhalvåret. Så...

Lymfsystemet – det bästa man kan göra och det sämsta

Lymfsystemet – det bästa man kan göra och det sämsta

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost och Weightworld - Lymfsystemet har en stor betydelse för vår hälsa och är därmed något som vi bör ge lite extra uppmärksamhet till. Det är även ett kroppssystem som vi själva kan påverka på många sätt....

2 Kommentarer

  1. Karin Holm

    Intressant studie och många bra tips på denna sidan.

    Svara

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mikaela Bjerring - Passion för hälsa

Mikaela Bjerring

Jag som skriver heter Mikaela Bjerring och är utbildad kost- och näringsterapeut. Jag har en förkärlek till ekologiskt och naturligt med fokus på en antiinflammatorisk livsstil. Läs mer

HÄLSOARKIV

KATEGORIER

Kampanjer för hälsokost och kosttillskott

Populära inlägg

Så gör du gua sha för hårbottnen

Så gör du gua sha för hårbottnen

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Bodystore och Lyko - Vid det här laget har du säkert redan hört om alla fördelar med att använda gua sha i din hudvårdsrutin. Men det är också ett riktigt bra verktyg för att stimulera cirkulationen i hårbottnen som...

Glutation – Kroppens kraftfullaste antioxidant

Glutation – Kroppens kraftfullaste antioxidant

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Bodystore.com och Svensk hälsokost - Glutation är kroppens kraftfullaste antioxidant. Den har till uppgift att skydda cellerna och behövs för leverns reningsfunktion. Det är ett ämne som kroppen själv kan producera,...

Gua sha för ansiktet, halsen och dekolletaget

Gua sha för ansiktet, halsen och dekolletaget

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Bodystore, Meds, Lyko och Svensk hälsokost - Gua sha-massage brukar ibland kallas för “The Eastern Facelift”, eftersom man ser en påtaglig skillnad direkt och ännu mer på lång sikt. Det hjälper även till att lösa upp...

Hydroxyapatit istället för fluor i tandkräm

Hydroxyapatit istället för fluor i tandkräm

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Bodystore.com -  Fluor tillsätts i munvårdsprodukter för att förhindra kariesangrepp. Du har säkert också hört att det är det enda som skyddar dina tänder. Men i dag har vi faktiskt ett alternativ till fluor,...

Så länge räcker ditt lagrade D-vitamin

Så länge räcker ditt lagrade D-vitamin

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost - Vår största källa till D-vitamin är som känt solen. Men hur länge räcker den mängd D-vitamin som vi lagrar från solexponering? Och när kan vi egentligen bilda D-vitamin genom solens strålar? Dom...