Holistisk hälsa

Kost & Näring

Träning & Återhämtning

EKO & Hållbart

Inspirationsbrev!

hälsotips och erbjudanden direkt i mailen!

 

Kampanjer på passion för hälsa

Del 3 – Utmattningssyndrom och vägen tillbaka från utbrändhet

av | aug 8, 2016 | Fysisk hälsa, Hälsa, Psykisk hälsa, Stresshantering | 0 Kommentarer

– I samarbete med Biocare VSYP –

Att bli utbränd, gå in i väggen, att tappa all energi och livslust är något som idag drabbar många. Detta är del 3 av en artikelserie om utmattningssyndrom – hur det är att drabbas, vad som händer i kroppen vid utmattning, vilka kroppssignaler man ska vara uppmärksammad på och hur man kan hjälpa kroppen att återhämta sig. Du får även följa Margaretas historia och hur hon från sin utbrändhet hittade vägen tillbaka till balans, energi och livsglädje. Om du vill läsa artikelserien från början kan du göra det här.

Del 3 - Utmattningssyndrom och vägen tillbaka från utbrändhet

Margaretas möte med Dr. Earl Mindell

Genom Margaretas många möten med Dr. Earl Mindell fick hon en ny förståelse om hur kroppen fungerar vid stress och om vilka obalanser som kan uppstå under hög stressbelastning. Genom att stärka hela kroppens näringsstatus med fokus på binjurarna, sköldkörteln och andra endokrina system började Margareta känna en förändring redan efter ett par veckor. Huvudvärken försvann och hon började sova om nätterna. Efter cirka 3 månader kom mensen tillbaka. Håret slutade falla och naglarna blev starkare. Värken i kroppen började avta och svullnaden gick ner. Hon upplevde det som hon vaknade upp ur en dvala. Den gråa dimman lättade och hon började se färger igen. Träden var gröna, himlen var blå. Energin och livsglädjen började sakta men säkert återvända.

Vad händer i kroppen vid utbrändhet?

När man upplever hög stress under en längre period anpassar sig kroppen med att ständigt vara inställd på “fara”, kämpa eller fly. Detta påverkar många av kroppens funktioner. Matsmältningen fungerar inte som den ska, näringsupptaget försämras och både magen och tarmen skadas. Kroppen svullnar eftersom den håller kvar natrium och utsöndrar kalium och andra viktiga mineraler via urinen. Kroppen förbrukar mer av vissa vitaminer och mineraler under stress vilket skapar en näringsobalans i kroppen. Näringsförrådet töms och energin dalar om man inte ser till att fylla på kroppens depåer. När näringsförråden är låga får kroppen kämpa ännu hårdare, vilket höjer stressen ytterligare.

När stressen är långvarig påverkas även hjärnans transmittorsubstanser, där ibland våra nivåer av serotonin som kan sjunka drastiskt. Det är anledningen till varför många med svår stress känner sig mycket nerstämda och till och med deprimerade. När kroppens reserver successivt börjar ta slut fungerar inte längre binjurarna som de ska. De blir utmattade och du känner dig kroniskt trött. Hur mycket du än vilar så känner du dig inte utvilad. När det gått så långt så behöver binjurarna mycket stöd för att långsamt kunna återhämta sig. Vanliga symtom är tryck över bröstet, huvudvärk, magproblem, sömnproblem, irritation, överkänslighet, spända och värkande muskler och leder samt synliga tecken på hud, hår och naglar. Även andra symtom kan förekomma.

Så påverkas hormonerna under stress

Binjurarna är de små körtlar som sitter ovanpå njurarna. När vi blir stressade utsöndrar dessa stresshormoner, bland annat höga halter kortisol. Det är en normal respons som skyddar och hjälper kroppen att förbereda sig för flykt eller kamp för att på så sätt kunna klara av stressen. Om stressen är tillfällig så går kortisolnivåerna tillbaka till det normala efter det att stressmomentet gått över. Om stressen däremot blir långvarig och kortisolnivåerna blir kroniskt förhöjda så kommer det efter ett tag även påverka andra hormoner i kroppen negativ, vilket leder till en kraftig hormonobalans.

Ett annat viktigt binjurehormon är DHEA. Ett moderhormon dvs. ett förstadium till många andra hormoner som produceras av binjurarna, bland annat manliga och kvinnliga könshormoner. DHEA har en stor betydelse för att vi ska kunna hantera stress och kroppens behov av DHEA ökar vid kronisk stress. Men när kortisolnivåerna ökar, så minskar DHEA-nivåerna. Denna obalans mellan DHEA och kortisol kan ge alla möjliga problem, bl.a. försämrat immunförsvar då immuncellernas aktivitet minskar, försämrad insulinkänslighet, samt försämrad kalciumabsorption som då bidrar till svagare benstomme. En minskad produktion av DHEA kommer även bidra till en hormonell obalans som följd av brist på östrogen, progesteron och testosteron. Om denna hormonella obalans inte åtgärdas så kan i sin tur en rad andra problem uppstå så som andropause, hypotyreos, PMS och klimakteriet.

DHEA är vidare ett hormon som verkar antiinflammatoriskt och som understödjer sköldkörtelns funktion. DHEA är även viktigt för hjärt-kärlhälsan, immunförsvaret, bentätheten och sexlusten. Minskade nivåer av DHEA kan bidra att vi åldras i förtid och att vi minskar i muskelmassa och ökar i fettvikt.

Ytterligare stresshormoner som binjurarna producerar är adrenalin och noradrenalin. Adrenalin utsöndras i stora mängder vid situationer som är ansträngande, hotfulla, eller när blodsockret dalar. Hormonet utsöndras direkt i blodet där det sedan letar sig fram till alfa- och betareceptorer som finns på cellerna. När de sedan hakat sig fast på receptorerna sätts blixtsnabba kedjereaktioner igång i cellerna. När adrenalinkicken sätts igång stänger kroppen ner vissa funktioner helt eller delvis för att kroppen ska kunna fokusera på det väsentliga som att öka blodtillförseln till de stora muskelgrupperna. Bland annat innebär det att blodflödet till kroppens yta minskar och att dessa blodkärl då drar ihop sig. Det förklarar varför man ofta blir mycket blekare när man upplever chock, rädsla eller en stressfull situation.

Efter­ en adrenalinkick känner man sig ofta sig väldigt trött och medtagen eftersom kroppen bromsar in för att återhämta sig. Vid utsöndring av adrenalin utsöndras även noradrenalin som påverkar de mentala egenskaperna som fokus, koncentration och humör i högre utsträckning än adrenalinet. Hög utsöndring av adrenalin och noradrenalin kan på så sätt ställa till mycket skada i kroppen.

Näringsbrister vid stress

Vid stress förbrukar kroppen mer av vissa näringsämnen. Bland annat går det åt mer B-vitaminer, magnesium, zink och C-vitamin. Så om kroppen förbrukar mer än vad du tillför så kommer det till slut bli brister och olika bristsymtom kommer att visa sig. Näringsbrister, hormonella obalanser, uttröttade binjurar gör att hela kroppens kemi sätts ur balans och påverkar oss både fysiskt och psykiskt på många nivåer. Mer om att näringsbalansera koppen vid stress kan du läsa här.

I kommande del 4 kan du läsa om hur man återhämtar sig från utbrändhet. Hur Margareta lyckades få tillbaka sin balans, samt tips och råd om vad du kan göra för att stödja kroppen både fysiskt och psykiskt för en väg tillbaka till energi, livslust och glädje.

 

Del 4 i artikelserien kan du läsa här

 

Du kan läsa artikelserien från början här

 

Relaterade inlägg:

 

Följ mig på Instagram för mer inspiration för en hälsosam livsstil.

Gilla/följ mig på Facebook där jag fyller flödet med nya inlägg och gamla favoriter.

Du kan även följa mig på Bloglovin och Pinterest där du kan spara inlägg som är intressanta för dig.

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mikaela Bjerring

Jag som skriver heter Mikaela Bjerring och bor i Malmö. Jag är utbildad kost- och näringsterapeut och har en förkärlek till ekologiskt och naturligt med fokus på en antiinflammatorisk livsstil. Läs mer om mig här

Hälsoarkiv

Bloggarkiv

Annonser

Facebook

Instagram

Antiinflammatorisk kost

Kronisk inflammation är starkt förknippat med autoimmuna och kroniska sjukdomar. Genom rätt kostval och livsstil kan vi hjälpa oss själva till bättre hälsa och förebygga framtida hälsoproblem. Läs mer…

Höja serotoninet naturligt

Serotoninets funktion i kroppen är starkt förknippat med välbefinnandet och humöret. Vi måste helt enkelt ha en bra balans av denna betydelsefulla signalsubstans i kroppen för att må bra. Läs mer

Stödja lymfsystemet

Lymfsystemet är kroppens reningsverk och ansvarar för att transportera bort avfall från vävnader och mjukdelar. Det är en mycket viktig del av vårt cirkulationssystem och immunsystem. Läs mer

L-lysin vid munsår

Munsår som orsakas av herpesviruset är ofarligt, men det kan vara både besvärande och pinsamt. Genom studier har man sett att aminosyran L-lysin potentiellt kan minska antalet utbrott och tiden som munsåret är aktivt. Läs mer

Stödja immunförsvaret

Det finns mycket man kan göra för att stödja sitt immunsystem så det kan fungera effektiv. På så sätt ger man kroppen bra förutsättningar för att kunna strida tillbaka mot inkräktande virus och bakterier. Läs mer…

Stödja tarmfloran och maghälsan

Att magen och tarmsystemet fungerar optimalt och att tarmfloran är i balans är A och O för en bra hälsa. Det påverkar i hög grad immunsystemets utveckling och funktion. Det minskar även risken för  en rad hälsoproblem. Läs mer

Close