Farlig plast eller ofarlig – lär dig skillnaden

by Mikaela Bjerring on 18 februari, 2016 · 7 comments

in Blogg, Ekologiskt, Hushållsprodukter, Livsstil, Miljövänligt

Det är idag känt att en del plaster och vissa tillsatsämnen i plast kan medföra hälsorisker. Även om plasttillverkningen långsamt förbättras, så är det fortfarande många plaster i våra hem som innehåller tveksamma eller giftiga ämnen. Det bästa är att undvika plast så mycket som det bara går, men det kan vara svårt att undvika all plast. Genom att lära dig vad de olika plastmärkningarna betyder så får du mer kontroll över vad som är ok och inte ok.

Farlig plast eller ofarlig – lär dig skillnaden

(1) PET – Polyetylentereftalat

PET - 1PET-plast märks med nummer 1. Detta är en plast som används väldigt flitigt i olika flaskor för drycker, flytande livsmedel, ugnsförpackningar, mikroförpackningar och för en rad andra livsmedel. PET-plast är klassat att ha en låg hälso- och miljörisk. Detta har dock varit omdiskuterat efter det att man hittat hormonstörande ftalater i drycker som förvarats i PET-flaskor.
Miljö- och hälsorisk: Låg risk, men kan ifrågasättas.

(2) PE-HD – Polyetylen med hög densitet

PE - HD - 2Polyeten-plast märks med nummer 2 och är vanligt förekommande i förpackningar för flytande produkter så som för mjölk, margarin, juice, yoghurt, diskmedel, rengöringsmedel, schampo, balsam etc. Polyeten-plast med hög densitet är kraftigare och styvare och är även vanligt förekommande i t.ex väskor och skärp.
Miljö- och hälsorisk: Låg risk, men ska inte upphettas.

(3) PVC – Polyvinylklorid

PVC - 3PVC-plast är märkt med nummer 3 och används som plastfilm på livsmedel för t.ex. frukt, grönsaker och kött vid butiksinpackning. Vissa plastflaskor för drycker och matolja kan även innehålla PVC. Det är även vanligt i flaskor för rengöringsmedel och schampo. Andra ställen du kan hitta PVC är i leksaker, rörledningar, ytterväggar och fönster. PVC är ett hårt material, men om mjukgörare tillsätts blir det mjukt. Den vanligaste mjukgöraren består av ftalater vilket är hormonstörande ämnen och misstänks ligga bakom barnallergier och ADHD. PVC innehåller även klor som vid upphettning kan frigöra farliga gifter. I importerad PVC-plast kan man även hitta bly som används som stabiliseringsämne.
Miljö- och hälsorisk: Undvik. Upphettning är ett absolut nej. PVC-film med mjukgörare ska alltid undvikas.

(4) PE-LD – Polyetylen med låg densitet

PE-LD - 4Polyetylen-plast med låg densitet är märkt med nummer 4 och finns främst i förpackningar till fryst mat, bröd, plastpåsar, kläder och möbler.
Miljö- och hälsorisk: Låg, eftersom plasten inte har några kända miljö- och hälsorisker om den inte upphettas.

(5) PP – Polypropen

PP - 5Polypropen märks med nummer 5 och är vanligt i t.ex. sugrör, brödförpackningar, yoghurtförpackningar, sirapsflaskor, ketchupflaskor, medicinflaskor och plastburkar. Polypropen tål höga temperaturer och används därför i mikrovågsförpackningar.
Miljö- och hälsorisk: Anses vara låg.

(6) PS – Polystyren

PS - 6Polystyren märks med nummer 6 och finns främst i engångsburkar, engångsserviser, yoghurtförpackningar, i förpackningar för kött- och charkuterivaror. Polystyren används även i cellplast och frigolit. Polystyren tillverkas av etylbensen och det finns vissa uppgifter som tyder på att polystyren kan läcka ut i livsmedel som är förpackade med plasten. Hälsoriskerna är dåligt belagda, men det finns det som tyder på att PS kan orsaka lever-, njur- och testikelskador.
Miljö- och hälsorisk: Undvik så långt det bara går.

(7) O – Övrig plast

Övrig plast - 7Plast som är märkt med nummer 7 är en samlingsgrupp för övriga plaster. Detta gör den till en väldigt blandad grupp. Plaster som är märkta med en 7:a hittar du i allt från ipods, nappflaskor, sportflaskor, köksredskap och matlådor. Här kan man bland annat hitta plaster som innehåller det omdiskuterade hormonstörande ämnet bisfenol A, samt polykarbonat, ABS-plaster, nylon, glasfiber och polyamid. Bioplaster hamnar även i denna kategori, vilka inte är miljö- eller hälsofarliga.
Miljö- och hälsorisk: Vet du med dig att det är bioplast så är det bra. Annars undvik denna kategori eftersom du inte vet vad du får.

Relaterade inlägg:

 

KÄLLOR, REFERENSER & ARTIKLAR



Svenska naturskyddsföreningen: http://www.naturskyddsforeningen.se/

 

{ 6 comments… read them below or add one }

1 Mia februari 20, 2016 kl. 11:34

Har alltid undrat vad de olika symbolerna betyder! Tack, nu vet jag 🙂

Svara

2 Mikaela Bjerring februari 21, 2016 kl. 09:23

Varsågod! Bättre att va medveten. 🙂

Svara

3 Emmy februari 20, 2016 kl. 11:37

Jag undviker plast så mycket som möjligt, men det har mest varit för att det inte är bra för miljön. Visste inte att plast kunde läcka farliga ämnen! Tack för info.

Svara

4 Mikaela Bjerring februari 21, 2016 kl. 09:25

Det bästa är helt klart att undvika plast så mycket som det bara går och använda produkter gjorda av giftfria material.

Svara

5 Eva Öst februari 26, 2016 kl. 09:53

Åh, vad bra att få en förklaring på märkningen. jag ska börja kolla nu och bli mer uppmärksam.

Svara

6 Mikaela Bjerring februari 27, 2016 kl. 09:26

Alltid bra att vara medveten. 🙂

Svara

Leave a Comment

{ 1 trackback }

Previous post:

Next post: