Saffran kan bidra till positiv sinnesstämning

av | maj 22, 2015 | Fysisk hälsa, Hälsa, Kost & Näring, Psykisk hälsa | 2 Kommentarer

– Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost – 

Saffrans dokumenterade historia som krydda och läkeväxt sträcker sig mer än 3000 år tillbaka i tiden. Det är en ört med en lång traditionell användning för att ”lysa upp humöret”. Det har även gjorts en hel del moderna studier på saffran och huruvida den kan bidra till känslomässig balans och positiv sinnesstämning.

Saffran kan bidra till positiv sinnesstämning

Traditionell användning av saffran för positiv sinnesstämning

Saffran är världens dyraste krydda och utvinns från den vackra lila saffranskrokusen. Örten har inte bara förtjänat sin status genom sin goda smak och vackra färg, utan även för de egenskaper som den tillskrivits genom tiderna (1) (2).

Inom traditionell iransk medicin (TIM) har saffran en lång historisk användning vid nedstämdhet, för att höja humöret och för god sömn. Den har även setts som en allmänt stärkande ört för kroppen, hjärnan och nervsystemet.

I Kina och inom Traditionell kinesisk medicin (TCM) går användningen av saffran tillbaka till åtminstone 300-talet f.Kr. Likaså har saffran varit en uppskattad ört inom den Indiska läkekosten Ayurveda i över 3000 år, där den använts på likande sätt som inom andra kulturer.

Till Sverige kom saffran i samband med Hansan, som öppnade upp för ny handel över Östersjön på 1200-1300-talet. Carl Von Linné noterade även på sin tid att ”saffran muntrar sinnet”

Att saffran fått smeknamnet ”solskenskryddan”, beror alltså inte bara på örtens distinkta färg, utan också på den långa traditionella användningen för att ”lysa upp humöret”.

Aktiva ämnen i saffran

Saffran innehåller över 150 kemiska växtföreningar. De mest intressanta inkluderar safranal, crocin, crocetin och kaempferol. Crocin och crocetin är karotenoidpigment som ger saffran dess röda färg, medan safranal ger örten dess distinkta smak och arom. Det är även dessa 4 ämnen som uppmärksammats mest när det gäller örtens potentiella hälsofrämjande egenskaper (3) (4) (5).

Moderna studier med saffran för positiv sinnesstämning

Det har gjorts en hel del moderna vetenskapliga studier om saffran och huruvida örten kan bidra till att höja sinnesstämning.

I en meta-analys som inkluderade 5 studier (6) ville man gå igenom saffrans effekt vid depression jämfört med både placebo och antidepressiv medicin. 2 av studierna var placebo-kontrollerade och 3 var antidepressiv medicin-kontrollerade. Efter genomgången kunde forskarna redovisa att de grupper som fått saffran fick en betydlig minskning av symtom på mild till måttlig depression jämfört med placebo-grupperna. I de studier som var kontrollerande med antidepressiv medicin, fann man liknade resultat i båda grupperna. Enligt forskarna tyder det på att båda behandlingarna var effektiva för att minska depressionssymtom.

Även om dessa fynd är lovande, menar forskarna att det fortfarande behövs längre studier på människor med fler deltagare.

Kosttillskott med saffran

Saframyl Positive Mood är en produkt där man tagit tillvara på egenskaperna av saffran. Förutom saffran innehåller produkten även magnesium, D-vitamin och ett flertal B-vitaminer. Ett kosttillskott framtaget för att bevara en känslomässig balans och positiv sinnesstämning.

Saframyl Positive Sleep är en annan produkt i Saframyl-serien. Ett kosttillskott framtaget för att främja god sömn. Har du svårt att somna, eller sover du oroligt och vaknar lätt kan detta vara något för dig. Förutom saffransextrakt innehåller produkten även örterna citronmeliss och sömntuta/vallmo.

 

Källor och referenser:

(1) Traditional and Modern Uses of Saffron (Crocus Sativus). https://www.researchgate.net/publication/

336817839_Traditional_and_Modern_Uses_of_Saffron_Crocus_Sativus

(2) Traditional uses of saffron: https://www.fxmedicine.com.au/blog-post/traditional-uses-saffron#1

(3) National library of medicine https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/?term=saffron

(4) Safranal: from an aromatic natural product to a rewarding pharmacological agent. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23638289/

(5) The effects of Crocus sativus (saffron) and its constituents on nervous system: A review. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26468457/

(8) Saffron (Crocus sativus L.) and major depressive disorder: a meta-analysis of randomized clinical trials. 2013 Nov;11(6):377-83. doi: 10.3736/jintegrmed2013056. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24299602/.

 

Relaterade inlägg:

Dela gärna

Följ på sociala medier

Du kanske även gillar detta

Fördelarna med att torrborsta kroppen regelbundet

Fördelarna med att torrborsta kroppen regelbundet

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost - Du kanske har hört talas om torrborstning, men inte riktigt vet varför man bör göra det? Här följer om 6 fantastiska fördelar med att torrborsta kroppen och hur du går till väga steg för steg. Vad är...

Matig sallad med rårivna rödbetor och dijonvinägrett

Matig sallad med rårivna rödbetor och dijonvinägrett

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost - Rödbetan är verkligen en fantastisk rotfrukt som kan tillagas på en mängd olika sätt. Inte minst är den riktigt god att avnjuta rå. Här följer ett enkelt recept för en matig sallad med rårivna...

6 vanliga tecken på D-vitaminbrist

6 vanliga tecken på D-vitaminbrist

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost - D-vitamin är känt som vårt solskensvitamin som vi själva kan producera på sommaren när solen står tillräckligt högt. Dessvärre är det inte möjligt på vår nordliga breddgrad under vinterhalvåret. Så...

Lymfsystemet – det bästa man kan göra och det sämsta

Lymfsystemet – det bästa man kan göra och det sämsta

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost och Weightworld - Lymfsystemet har en stor betydelse för vår hälsa och är därmed något som vi bör ge lite extra uppmärksamhet till. Det är även ett kroppssystem som vi själva kan påverka på många sätt....

2 Kommentarer

  1. Carolina

    Saffran är verkligen underbar på många sätt!

    Svara

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mikaela Bjerring - Passion för hälsa

Mikaela Bjerring

Jag som skriver heter Mikaela Bjerring och är utbildad kost- och näringsterapeut. Jag har en förkärlek till ekologiskt och naturligt med fokus på en antiinflammatorisk livsstil. Läs mer

HÄLSOARKIV

KATEGORIER

Kampanjer för hälsokost och kosttillskott

Populära inlägg

Så gör du gua sha för hårbottnen

Så gör du gua sha för hårbottnen

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Bodystore och Lyko - Vid det här laget har du säkert redan hört om alla fördelar med att använda gua sha i din hudvårdsrutin. Men det är också ett riktigt bra verktyg för att stimulera cirkulationen i hårbottnen som...

Glutation – Kroppens kraftfullaste antioxidant

Glutation – Kroppens kraftfullaste antioxidant

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Bodystore.com och Svensk hälsokost - Glutation är kroppens kraftfullaste antioxidant. Den har till uppgift att skydda cellerna och behövs för leverns reningsfunktion. Det är ett ämne som kroppen själv kan producera,...

Gua sha för ansiktet, halsen och dekolletaget

Gua sha för ansiktet, halsen och dekolletaget

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Bodystore, Meds, Lyko och Svensk hälsokost - Gua sha-massage brukar ibland kallas för “The Eastern Facelift”, eftersom man ser en påtaglig skillnad direkt och ännu mer på lång sikt. Det hjälper även till att lösa upp...

Hydroxyapatit istället för fluor i tandkräm

Hydroxyapatit istället för fluor i tandkräm

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Bodystore.com -  Fluor tillsätts i munvårdsprodukter för att förhindra kariesangrepp. Du har säkert också hört att det är det enda som skyddar dina tänder. Men i dag har vi faktiskt ett alternativ till fluor,...

Så länge räcker ditt lagrade D-vitamin

Så länge räcker ditt lagrade D-vitamin

- Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost - Vår största källa till D-vitamin är som känt solen. Men hur länge räcker den mängd D-vitamin som vi lagrar från solexponering? Och när kan vi egentligen bilda D-vitamin genom solens strålar? Dom...