– Sidan innehåller reklam genom annonslänkar till Svensk hälsokost –

Kanelens varma aromatiska smak och doft är extremt stimulerande, vilket gjort den till en av de mest uppskattade kryddorna genom tiderna. Än idag är det en av våra mest älskade smaksättare och kan hittas på kryddhyllan i de flesta hem. Man bör dock vara uppmärksam på att vissa sorter innehåller höga halter kumarin som kan vara skadligt för hälsan i större mängd.

Vad innehåller kanel?

Kanel är barken från olika arter i kanelsläktet (Cinnamomum) som tillhör familjen lagerväxter. Av den inre barken skär man remsor, som sedan torkas tills de rullar ihop sig till det som vi känner till som kanelstänger. Dessa används sedan som dom är, mals till kanelpulver eller görs till extrakt. Under själva torkningsprocessen förändras färgen från ljusgul till den mörkbruna färg som vi accessoarer med kanel. Även smaken utvecklas under torkningen.

Kanel innehåller en rad aktiva ämnen och potenta antioxidanter. Dessa inkluderar kanelsyra, kanelaldehyd, procyanidiner, eugenol, quercetin, kaempferol, katekin, kumarin och garvämnen. Man hittar även kalcium, järn, mangan, fibrer och flavanoler (1). Det finns många olika sorters kanel där koncentrationen av dessa ämnen varierar, speciellt när det kommer till innehållet av kumarin (2).

Kumarin i kanel

När det gäller kanel så är det som sagt innehållet av kumarin som man bör vara uppmärksam på. Det är ett ämne, en kemisk förening som finns i en lång rad olika växter. Genom forskning har man bland annat sett att kumarin fungerar antiinflammatoriskt och antibakteriellt (3). I större mängder och vid intag under en längre tid är det dock skadligt. Bland annat har man sett att det kan ge leverskador (4).

Om skadorna av kumarinet är lindriga är dom reversibla, vilket betyder att dom går tillbaka om intaget av kumarin upphör. I de flesta livsmedel som innehåller kumarin är mängden så liten att det inte utgör någon som helst fara för överkonsumtion. Vissa typer av kanel är dock känt för att innehålla väldigt höga nivåer av kumarin, vilka man bör se upp för om man är en flitig användare av kanel.

Skillnaden mellan olika sorters kanel

Det finns många olika sorters kanel där kassiakanel och ceylonkanel är dom två vanligaste. Saigonkanel är inte så lätt att hitta i Sverige, men jag tar med den här ändå eftersom den har ett väldigt högt innehåll av kumarin.

Kassiakanel

Kassiakanel (Cinnamomum cassia) kallas även ”kökskanel” och är den vanligaste sorten som dominerar innehållet i våra svenska kryddburkar. Köper du kanel i affären där det bara står kanel, så kan du vara rätt så säker på det är denna sort den innehåller. Kassiakanel är känt för att ha ett högt innehåll av kumarin.

Mängden kumarin varierar beroende på flera olika faktorer som växtplats, klimat, skördeförhållanden m.m. I genomsnitt har man sett att innehållet i kassiakanel brukar ligga någonstans mellan 3000 till 4000 mg kumarin per kilo (5) (6). EFSA har fastställt det dagliga tolerabla intaget (TDI) av kumarin till 0.1 mg/kg kroppsvikt och dag. Enligt svenska analyser innehåller kassiakanel i genomsnitt mellan 3 och 8 mg kumarin, i medeltal 5 mg kumarin per tsk kanel (7). Livsmedelsverket har därmed satt gränsen för ett dagligt intag av kassiakanel till (7):

• Vuxen person som väger 70 kg – knappt 1,5 tsk kassiakanel
• Barn på 12 år som väger 42 kg – knappt 1 tsk kassiakanel
• Barn på 8 år som väger 31 kg – knappt 2/3 tsk kassiakanel
• Barn på 4 år som väger 18 kg – knappt 1/3 tsk kassiakanel

Andra analyser har visat att kumarinhalten kan vara även högre än så och innehålla så mycket som 5,8-12,1 mg kumarin per tsk (8). Man vill alltså inte överdriva intaget av kassiakanel.

Saigonkanel

Saigonkanel kallas även vietnamesisk kanel och kommer från trädet Cinnamomum loureiroi. Saigonkanel prisas ofta för sin rena, klara och peppriga smak. Här är innehållet av kumarin ännu högre än kassiakanel och har mätts upp till 7000 mg per kilo (9). Man måste alltså vara väldigt försiktig med Saigonkanel.

Ceylonkanel

Ceylonkanel kallas även ”äkta kanel” och kommer från trädet Cinnamomum verum, eller Cinnamomum zeylanicum som trädet också kallas. Den har en ljusare brun färg än kassiakanelen och är känd för sin lite mildare och sötare smak. Kumarinhalten är låg och ligger generellt någonstans mellan 10 till 26 mg per kilo (5) (6). Här är det alltså ingen risk att man får i sig för mycket kumarin.

Ceylonkanel används flitigt i indiska rätter där den uppskattas som smakkamrat till en lång rad andra kryddor. I hemlandet Sri Lanka har den en given plats i husapoteket. Det är även denna typ av kanel som används inom ayurveda. En traditionell ayurvedisk kur för att stödja immunsystemet är att mixa Ceylonkanel med lite honung. Om du vill läsa mer om Ceylonkanel och dess hälsosamma egenskaper kan du göra det i ett föregående inlägg ”Kanel som krydda och läkeört”

Det är alltså stor skillnad på kanel och kanel när det kommer till innehållet av kumarin. Ceylonkanelen är den du vill välja för att kunna njuta av den fantastiska smaken utan att behöva oroa dig för kumarinet. Ceylonkanel kan ofta vara svår att hitta i matbutiken, men säljs i många hälsokostbutiker. Se även till att du väljer en ekologisk kanel så du får en produkt av hög kvalité. Några av mina personliga favoriter som jag använder flitigt är ekologisk Ceylonkanel från Bättre hälsa och ekologisk Ceylonkanel från Rawpowder. 

Källor och Referenser:

(1) Cinnamon: Mystic powers of a minute ingredient. doi: 10.4103/0974-8490.157990. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4466762/

(2) Vetlesen, Kari (2012). Kryddlexikon: världens alla kryddor från A till Ö. Sundbyberg: Optimal. Libris 12479560. ISBN 978-91-7241-242-2

(3) Review on Natural Coumarin Lead Compounds for Their Pharmacological Activity. https://www.hindawi.com/journals/bmri/2013/963248/

(4) Toxicology and risk assessment of coumarin: focus on human data, 2010 Feb;54(2):228-39. doi: 10.1002/mnfr.200900281. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20024932/

(5) Felter SP, Vassallo JD, Carlton BD, Daston GP. A safety assessment of coumarin taking into account species-specificity of toxicokinetics. Food and Chemical Toxicology. 2006;44(4):462–475.

(6) Sproll C, Ruge W, Andlauer C, Godelmann R, Lachenmeier DW. HPLC analysis and safety assessment of coumarin in foods. Food Chemistry. 2008;109(2):462–469.

(7) Livsmedelsverket om intag av kumarin: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/kumarin-i-kanel

(8) Medicinal properties of ‘true’ cinnamon (Cinnamomum zeylanicum): a systematic review. Published online 2013 Oct 22. doi: 10.1186/1472-6882-13-275. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3854496/

(9) https://www.cinnamonvogue.com/DOWNLOADS/Cinnamon_and_coumarin.pdf Cassia Cinnamon as a Source of Coumarin in Cinnamon-Flavored Food and Food Supplements in the United States

Relaterade inlägg:

• 5 kryddor med antiinflammatoriska egenskaper
• Hälsosamma egenskaper av 9 vanliga kryddor
• 10 anledningar att få i sig ingefära varje dag
• Gurkmeja – en naturlig smärtlindrare