Årstidsbunden depression även kallat SAD, efter den engelska benämningen seasonal affective disorder, är en åkomma som kännetecknas av starka och svängningar i sinnesstämningen i övergången mellan årstiderna. Den utsatta kan uppleva energilöshet, depression, oro, ångest och att livet helt enkelt känns allmänt tungt.

Vad är årstidsbunden depression eller SAD?

Trots det återkommande mörkret varje vinter är våra kroppar och sinnen dåligt utrustade för bristen av solljus. Ungefär 60 procent av alla vuxna människor drabbas av vintertrötthet. För 10 procent blir besvären allvarligare, med bland annat nedstämdhet och ett ökat sömnbehov som symptom. För cirka 5 procent går det så långt att dom utvecklar depression.

Årstidsbunden depression även kallad vinterdepression, vårdepression och/eller höstdepression, kännetecknas av starka svängningar i sinnesstämningen i övergången mellan årstiderna. Det är en typ av depression som har en stark koppling till ljus och mörker. Problem av den här typen existerar knappt i länder som ligger nära ekvatorn, men ju längre man kommer på norra och södra halvklotet där dygnet växlar i längd mellan årstiderna, ju vanligare är SAD.

Vanliga symtom i den depressiva fasen kan vara:

• En nedstämd sinnesstämning
• Ökat sömnbehov
• Nedsatt socialt behov
• Minskad fysisk aktivitet
• Ändrad aptit- vanligtvis ökat behov utav kolhydrater
• Koncentrationssvårigheter
• Ökad PMS
• Irritation
• Oro
• Ångest
• Insomningssvårigheter

Vad som orsakar tillståndet har forskare ännu inte kunnat klarlägga helt och hållet. Ärftlig känslighet och levnadsvanor tror man kan vara en bidragande orsak och lika så näringsbrister. Forskning indikerar även att hormonet melatonin och substansen serotonin spelar en betydande roll vid årstidsrelaterad depression (1).

Hur vi påverkas av serotonin och melatonin

Människans hjärna innehåller mer än hundra miljarder nervceller som har kontakt med varandra genom ett avancerat nätverk. Nervcellerna kan kommunicera med varandra med hjälp av specifika kemiska ämnen, så kallade signalsubstanser. När en nervcell ska skicka information till en annan cell frisätter den olika signalsubstanser som binder till speciella receptorer hos mottagarcellen. Signalsubstanser används även för att överföra information från nervceller till andra celler i kroppen och signalsubstanserna påverkar känslor, tankar, sömn och aptit etc.

Serotonin är en signalsubstans som hjälper till att reglera en mängd av kroppens funktioner. Serotonin finns bland annat i hjärnan och centrala nervsystemet och spelar där en viktig roll för vårt humör, välbefinnande, beteende och sömnrelaterade kroppsfunktioner.
 Brist på Serotonin kan bland annat leda till emotionell obalans. Tillsammans med melatonin är serotonin speciellt involverat i sömncykeln. Melatonin hjälper dig att somna och serotonin ser till att du vaknar upp och känner dig utsövd.

Vad man kan göra för att minska besvären av SAD

För att förebygga eller minska besvär av SAD bör man försöka öka kroppens nivå av serotonin. Vistas så mycket som möjligt i dagsljus och solljus även under den mörkare delen av året. Ljusterapi är en alternativmetod som erbjuds av vissa kommuner, eller som man kan använda sig av själv hemma genom att skaffa en dagsljuslampa. Det har dock visats att intag av D-vitamin i optimala doser är mer verksamt än ljusterapi och dessutom mycket effektivare när det gäller lindra symtom vid SAD (5). Om du misstänker att dina D-vitaminnivåer är låga, så kan det vara en bra idé att kolla upp din D-vitaminstatus genom ett blodprov.

Man kan på ett naturligt sätt själv öka serotoninnivån i kroppen med hjälp av att fylla på kroppen med rätt näring. Nervcellerna kan själva bilda serotonin genom att omvandla aminosyran tryptofan till 5-htp som är ett förstadium till serotonin. Intag av 5-htp har visats ge goda resultat i ett flertal studier (3), (4), (5). B-vitaminer, kalcium och magnesium spelar även en betydande roll. Om du intar några mediciner så bör du först rådfråga med din läkare om innan du gör några större förändringar i ditt näringsintag eftersom det kan påverka läkemedlet.

Mer om hur du kan öka nivåerna av serotonin på naturlig väg kan du läsa här

Källor och Referenser:

(1) http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Arstidsbunden-depression/?ar=True

(2) Journal of the American Academy of Dermatology June 2010, Volume 62, Issue 6, Pages 929.e1-929.e9 “Estimated equivalency of vitamin D production from natural sun exposure versus oral vitamin D supplementation across seasons at two US latitudes” 

(3) Authors: V. Terushkin, A. Bender, E.L. Psaty, O. Engelsen, S.Q. Wang, A.C. Halpern 

(4) zmilacher, K, et al. ”L- 5hydroxytryptofan alone and in combination with a peripheral decarboxylase inhibitor in the treatment ofdepression” Neuropsycobiology 1988:20: 28-3

(5) Thomson, J et al. ” the treatment of depression in general practise: a comparison of L-tryptofan, amitriptyline, and a combination of L-tryptofan and amitriptyline with placebo”. Psychol Med 1982;12:741-75

(6) Van Prag, HM., ”Managemant of depression with serotonin precursors”. Biol Psychatry 1981;16:291-310

Relaterade inlägg:

• 10 vanliga tecken på magnesiumbrist
• Stressbalans – med 5 adaptogena örter
• Räddningsdroppar – skapa balans i ditt känsloliv
• Känner du av vårtrötthet eller vårdepression?